Rättviks kommun

Fäbodar

I Rättvik finns en levande fäbodkultur med gamla anor.

Bruna och brunavita kor på fäboden. De går rakt mot kameran.

Vid Prästbodarna. Foto: © Yvonné Öhrnell.

Till många av fäbodarna i kommunen finns fina fäbodstigar och vandringsleder. Karta över dessa finns att köpa på Kulturhuset och turistbyrån. Tänk på att fäbodar är privata hem och att Allemansrätten inte gäller där.

Vid flera av fäbodarna hålls gudstjänster. Många par väljer att gifta sig på en fäbod. Vill du och din partner göra det sker det i överenskommelse med ägaren av fäboden och den som ska viga er.

Fäbodar i bruk

  • Hedsåsen
  • Lisskog
  • Karl-Töfåsen

Fäbodväsendets uppkomst

Det finns flera teorier om varför våra förfäder började nyttja fäbodbruk. Förr hade de sämre odlingsmöjligheter och magrare jordar. Åkrarna räckte knappt till det spannmål som behövdes så därför fick djuren beta i skogen. Tack vare skogsbetet kunde de ha större kreatursbesättningar vars gödsel värderades högt. Det här gjorde att bönderna hade högre avkastning på sina små åkermarker.

Fäbodväsendet som organisationsform var en av grundvalarna i det nordsvenska bondesamhället och tillhör ännu en del av Dalaböndernas verklighet. För 100 år sedan var fäbodlivet i topp med drygt 20 000 fäbodställen i Sverige. Varje by hade minst en egen fäbod i skogarna. Avståndet från byarna varierade, det kunde vara så långt borta som tre till fyra mil.

På en fäbod kunde en kulla ensam ha ansvar för hela driften, men oftast hade hon en liten kulla eller mas till hjälp. Det var alltså kvinnorna som stannade kvar på fäboden och vallade korna, getterna med mera. Män förbjöds enligt lag att arbeta som vallhjon till och med 1981 då lagen från 1600-talet togs bort.

Fäbodliv innebär tidiga morgnar, hårt arbete och ensamma kvällar. På morgonen mjölkades djuren, släpptes ut på bete och sedan fanns det många sysslor för vallkullan. På kvällarna skulle djuren mjölkas och tas om hand igen. Ystning och mesekok fick ofta ske på sena kvällar, kullorna fick ibland bara tre–fyra timmars sömn.

De äldsta fäbodarna

Om vi undantar det osäkra ortnamnet "Orningsås", som är från 1320-talet och tros vara en del av Hedsåsen, är det först i de äldsta skattelängderna från 1500-talet som de skriftliga namnen på fäbodar dyker upp. Hedsåsen, Risås, Lisskog och Ärtled är sådana exempel men de nämns ej som fäbodar utan som fasta bosättningar. Med stor säkerhet har det alltså funnits fäbodar och fasta bosättningar sida vid sida.

 

Kontakt

Visit Dalarna

visitdalarna@rattvik.se
0771-62 62 62

Besöksadress
Riksvägen 40
795 30 Rättvik