Ejheden

Vy över sjö med öar. I bakgrunden syns skogsklädda berg och i förgrunden en stam av tall.

Vy från kyrkogården över Stor-Ejen. Foto: © Yvonné Öhrnell.

Vid södra änden av Stor-Ejen på näset mellan Stor- och Lill-Ejen ligger Ejheden (Ejhea) mellan höga barrskogskullar. Ejheden är den yngsta av skogsbyarna.

Den första påvisbara bebyggelsen hänför sig till 1820-talet då arbetet med storskiftet på inägojorden i Ore pågick som intensivast. Under tiden 1881–1890 bodde här cirka hundra personer. Den siste bofaste flyttade hösten 1966.

Ejheden befolkades av inflyttare från Ovanåker, Björkberg, Alfta och Håva.

Folket från Håva och Ejheden hade delvis finskt blod. En härstammade från Malungs finnmark, andra härstammade på mödernet från Värmlands finnskogar.

Kyrkan tillkom vid 1840-talets slut på dämningsvallen av isälvsgrus vid Stor-Ejens södra strand med en hänförande utsikt över sjön mellan furustammarna. Präst besökte byn endast en gång om året så de avlidna måste därför begravas med plats för en sorts trätrumma ovanför kistan, så att de tre skovlarna mull kunde nå denna vid en senare jordfästning.

Tidigare hade de avlidna ofta begravts på holmarna i sjön. Det har berättats om besvärliga och egenartade förhållanden vid likfärder från avlägsna platser.

Kyrkogård tillkom vid 1840-talets slut på dämningsvallen av isälvsgrus vid Stor-Ejens södra strand med hänförande utsikt. Ejhedens begravningsplats finns nu som ett kulturminne. Varje vår besöker kyrkans personal denna vackra plats med krattor och kaffekorg. Avståndet mellan Ore kyrka och Ejheden är hela fyra mil.

Skola fick de samtidigt med Håven 1850. Båda byarna skulle tillsammans bilda en sjunde skolrote. De skolpliktiga barnen skulle ha gemensam lärare med sammanlagt 10 veckors undervisning, hälften i vardera byn. Det första skolhuset uppges ha varit en liten stuga som låg nere i sluttningen mot Lill-Ejen. Barnantalet var litet. Undervisning bedrevs här till 1922, då barnantalet hade minskat ner till två elever.

Hela sjösystemet bildar väster och norr om Stor-Ejen och Lill-Ejen ända upp till Håven, ett system som underlättade kommunikationer och kulturliv. Håven och Ejheden har haft livliga förbindelser.

Stor-Ejen är en härlig skogssjö med en större ö, ett par mindre och en hop småholmar, de flesta mitt i sjön. På en av dem ligger en ung man från Sifaståsen begraven. Han skulle till Håva och fria, men drunknade i Stor-Ejen.

När Karl Erik Forsslund var här 1919 fanns det tre ödegårdar och endast tre bebodda gårdar med skolhus och begravningsplatsen på den höga branta skogsbrinken vid sjön, ovanför båthuset

Idag finns skolhus och ett par gårdar kvar. Några "märken" i naturen efter övrig bebyggelse och en svunnen tid kan också ses.

Kontakt

Webbredaktionen
webmaster@rattvik.se
0248-70 125