Rättviks kommun
Inloggning för skribenter
Personalinloggning mejlprogram

Isvett

En person försöker ta sig upp ur isvak med hjälp av ispikar.

Träning i isvak. Foto: © Kjell Larsson

Att ta sig en tur på isen en vacker vinterdag kan vara lockande, men det gäller att vara försiktig: använd isvett!

Farorna kan undvikas om du lär känna isens svaga punkter, lär dig använda ispiken, lyssna och iaktta.
Innan du ger dig ut på isen är det några saker som du måste känna till om is och islivräddning.

Isen bildas oftast först i grunda vikar. Det kan finnas svagare områden längre ut och även så kallade vindbrunnar.
Om det ligger snö på isen fungerar snön som isolering och fördröjer isens tillväxt.
Isen är därför ofta svagare under snöfläckar. Även vid stark kyla kan isen smälta under snön om vattnet är strömt. Den genomskinliga, hårda isen kallas kärnis. För att man skall känna sig säker på kärnis skall den vara minst 10 cm tjock.

I vårvärmen bildas lodräta porer i isen, som gör isen synnerligen oberäknelig. Därför kan man inte ange säkra siffror beträffande isens bärförmåga. På våren kan isen brista under en fotgängare fast den är 30 cm tjock. Is som ännu på morgonen har burit en fotgängare kan redan vid middagstid vara livsfarligt svag. Isen lever. Den kan ändra sig från timma till timma, från meter till meter.

Sprickor i isen försvagar den med 40 till 75 procent
Snöis är svagare än kärnis och består av frusen snösörja. Färgen är gråvit och vid töväder mjuknar den av saltvatten och är svagare än is av sötvatten. Vattenståndet varierar i skärgårdar. Vattnet blir lätt strömt och i strandkanten bryts isen. Tidigare isbelagt vatten kan snabbt bli isfritt genom ström, vind och vågor. Vårisen är speciellt förrädisk. Dagsmejan förvandlar den till kristaller. Under natten fryser den och blir stark. Efter någon timma på dagen släpper de sammanfrusna kristallerna och isen blir mjuk. Där du gått ut på morgonen kan du inte komma tillbaka på dagen.

Några tumregler när man rör sig på isen

  1. Var aldrig ensam på isen.
  2. Ha alltid med dig isdubbar, kastlina och ispik.
  3. Prova alltid isen med ispik om du är osäker.
  4. Gå aldrig på isen om du inte är säker på att den håller!
  5. Tänk på att nyis, snötäckt is och havsis kan vara svag.
  6. Lär dig var isens svaga platser är: vass, vråk, bro, udde, avlopp, farled, sund, grund, åmynning och brant strand.
  7. Att ta sig över vattnet med motorkälke är en farlig lek. Lämna aldrig barn ensamma vid eller på isen!
  8. Meddela alltid vart du skall och när du kommer hem.

Om isen brister

  1. Håll dig lugn.
  2. Ropa genast på hjälp
  3. Vänd dig tillbaka i den riktning varifrån du kom. Om du rörde dig med skidor, lösgör skidorna innan du åker ut på isen.
  4. Söndra isen framför dig så långt det går.
  5. Använd simsparkar så att du kommer i vågrätt ställning och dra dig upp på isen.
  6. Hasa eller kryp tills du med säkerhet befinner dig på hållbar is.
  7. Sök dig snabbt till värme.

Om någon annan behöver din hjälp

  1. Handla raskt, men inte så att du själv blir offer.
  2. Tag med dig ett lämpligt hjälpmedel, som förlänger din arm: t.ex. ett rep, en stång, en åra eller din rock.
  3. Närma dig den nödställda i riktningen från bärande is, kryp på alla fyra och åla de sista metrarna. När du hjälper den nödställda bör du ligga med benen utbredda för att utjämna vikten på isen.
  4. Ifall hjälparna är flera kan ni bilda en kedja för att rädda.
  5. En nedkyld person bör du röra synnerligen försiktigt. Massage, alkohol och en snabb uppvärmning kan leda till att hjärtrytmen störs.
  6. Den som räddats ur vattnet bör skyddas från ytterligare nedkylning och föras till en hälsocentral.
  7. Om den räddade är medvetslös bör du försäkra dig om att han/hon får syre, skydda mot fortsatt nedkylning och transportera snabbt till sjukhus.

Hjärtmassage på en djupt nedkyld person kan förorsaka livsfarligt hjärtflimmer.

Larma - Ring 112.

Person tar sig upp ur isvak med hjälp av ispikar.

Träning i isvak. Foto: © Kjell Larsson

Sällskap
Att hamna i kallt vatten är för de flesta en chockartad upplevelse.
Det är lätt att slå sig eller hamna långt ifrån säker is ifall den brister.
Då är det nödvändigt att ha sällskap. Med hjälp av förlängda armen; en lina, livboj, stång/käpp eller liknande når man varandra utan att räddaren själv riskerar att hamna i vattnet.

Fart ökar faran
Med fart kommer du långt ut på svag is. Ju längre från säker is du är när isen brister, ju svårare blir räddningen.
Med snöskoter eller annat fordon kan du komma så långt ut att räddningen blir näst intill omöjlig.

Isens svaga punkter
För att lättare komma ihåg de svaga punkterna finns det en enkel minnesvers: Vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, inlopp, utlopp, sund, grund, vindbrunn.

Källa: Svenska Livräddningssällskapet

Svenska Livräddningssällskapetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster