För livsmedelsföretagare

Som ett led i Livsmedelsverkets arbete för enklare företagande ändrades reglerna 2009 om godkännande och registrering. Restauranger, skolkök och butiker behöver inte längre godkännas.

Din skyldighet att upplysa

Du som är livsmedelsföretagare är skyldig att upplysa kontrollmyndigheten, det vill säga miljö- och byggnadsnämnden, om vilka livsmedelsanläggningar som du ansvarar för så att de kan registreras eller godkännas.

Oavsett om en verksamhet ska godkännas eller registreras måste livsmedelsföretagaren se till att alla relevanta krav i lagstiftningen uppfylls, bland annat kravet på ett system för egenkontroll.

Ändring av livsmedelsanläggning

Vid ombyggnad, förändringar i sortiment, tillverkningssätt, nya processer och större förändringar i produktionsvolym ska detta anmälas till miljökontoret. För anläggningar som kräver godkännande kan en nygodkännande process bli aktuellt.

Ägarbyte av livsmedelsanläggning

Om anläggningen ska byta ägare krävs ett helt nytt godkännande alternativt en ny registrering. Det går inte som tidigare att ta över en befintlig lokal med ett tidigare godkännande. Ett godkännande respektive en registrering är företagsbunden alternativt personlig. Kontakta miljökontoret för en ny ansökan.

Ansökningsblanketter finns på sidan Blanketter, avgifter och taxor.

Egenkontroll

Du som livsmedelsföretagare ska veta att maten är säker och rätt märkt. Du ska också se till att kraven i lagstiftningen är uppfyllda hela tiden. Därför måste du ha ett system för egenkontroll.

För att din egenkontroll ska bli bra måste du först och främst tänka på hur du arbetar för att uppnå goda grundförutsättningar. Det gäller att du som livsmedelsföretagare kan visa att du har kontroll på alla områden. Kontrollprogrammet ska alltid finnas tillgängligt på anläggningen och kunna visas upp vid inspektion.

Ansökningsblanketter finns på sidan Blanketter, avgifter och taxor.

Följande områden ska innefattas i egenkontrollen

Utbildning – personalen ska erhålla relevant utbildning i livsmedelshygien.

Personalhygien – verksamhetsutövaren är skyldig att hålla sig underrättad om personalens hälsotillstånd så att inte smitta kan överföras till gästerna via maten.

Vatten – rutiner ska finnas som säkerställer att dricksvattenkvaliten uppfyller lagstiftningens krav.

Skadedjur – rutin ska finnas för att säkerställa att livsmedlen inte förorenas av skadedjur eller insekter.

Rengöring – rutin ska finnas som säkerställer att lokalen, dess inredning och utrustning regelbundet rengörs, så att livsmedlen inte riskerar att förorenas.

Lokaler, utrustning och underhåll – rutiner ska finnas för underhåll av lokaler och utrustning, rutinen ska omfatta både löpande och förebyggande underhåll.

Avfall och returgodshantering – rutiner ska beskriva, till exempel: Hur avfall förvaras, hur avfall avlägsnas, sopsortering samt hur det förvaras och avlägsnas, rengöring av avfallsbehållare samt soprum eller plats för behållare.

Förpackningsmaterial – förpackningsmaterial som används i hanteringen ska vara tillverkade för livsmedel.

Separering – rutin ska finnas som förhindrar korskontamination* mellan råvaror, förpackningsmaterial, kemikalier och slutprodukt. Rutinen ska redogöra hur risken att allergener** kommer i kontakt med övriga livsmedel minimeras.

Märkning och presentation – rutin ska finnas som säkerställer att livsmedlet uppfyller krav i lagstiftningen för märkning och presentation. Menyn ska överensstämma med utbudet.

Mottagning – rutiner för mottagning av varor med bland annat kontroll över hela och rena emballage.

Temperaturkontroller – rutiner för temperaturkontroller på kyl- och frysvaror, varmhållning, nedkylning, uppvärmning och diskmaskinen

Rekommenderade temperaturer
Varmhållning: max 2 h +60°C
Nedkylning: +8 °C inom 4 h
Uppvärmning: +70 °C
Färsk fisk: +2 °C
Kött: +4 °C
Frysta varor: - 18 °C
Diskvatten: +60-70 °C
Sköljvatten: +80-90 °C

Spårbarhet – rutin ska finnas för spårbarhet av inkommande varor och utgående produkter.

Reklamationer och återkallande – det ska finnas rutiner för hantering av produktreklamationer.

Intern revision – rutin ska finnas som visar att företaget regelbundet, minst årligen eller oftare vid behov, utför revision av de system och rutiner som är väsentliga för matsäkerheten.

Faroanalys och HACCP – när du vet att grundförutsättningarna är goda inom alla dessa områden är det viktigt att gå igenom vilka faror som kan finnas i verksamheten.

För varje råvara och tillverkningssteg tänker du igenom mikrobiologiska, kemiska, fysikaliska och allergena faror. När du har gjort det vet du vilka faror som ni måste ha kontroll över. Detta är den första delen i ert HACCP-arbete.

När farorna är kända ser du till att de förebyggs och övervakas. Den som på ett företag ansvarar för HACCP ska ha utbildning i detta.

* Korskontaminering av livsmedel. Detta sker när skadliga bakterier, osynliga för blotta ögat, sprids till livsmedel från händer, andra livsmedel, ytor eller utrustning.

** Ett allergen är ett ämne som ger en allergisk reaktion.

HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points eller på svenska riskanalys och kritiska styrpunkter) är en standardiserad arbetsmetod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen med syfte att livsmedel ska vara säkra för konsumenten.

Kontakt

Miljö- och byggenheten
Martin Clarstedt
0248-70 142

E-post: miljo.bygg@rattvik.se

Besöksadress
Vasagatan 1
795 30 Rättvik

Postadress
Miljö- och byggnadsnämnden
795 80 Rättvik