Furudalsbruk
Furudals bruk är beläget vid Oreälven, långt norr om det egentliga Bergslagsområdet.
När Bruket anlades i början på 1700-talet var konkurrensen redan hård om den skog som var nödvändig för träkolsframställningen, därför började bruken spridas ut över Mellansverige. I Dalarna tilläts det till exempel inte några nyanläggningar inom ett stort område kring Falu Koppargruva.
1709 anlade "Mechanique capitainen" Birger Elfwing
Furudals Bruk som ett styckebruk. Här skulle det huvudsakligen tillverkas kanoner för Karl Xll´s krigståg i Europa. Bruket hade från början två hammare med två härdar samt två plåthammare med vardera en härd. Järnet till tillverkningen kom från egna gruvor i Falun och Leksand.
Den första patronen Birger Elfwing var något av Dalarnas egen Leonardo da Vinci. Han var en för sin tid synnerligen välutbildad person som bland annat hade haft Christoffer Polhem som lärare. Elfwing lämnade efter sig illustrationer på undervattensbåtar, snillrika vatten- och luftdrivna tröskor, lättmanövrerade anfallskanoner, fartygskompasser med mera. Trots detta dog han utblottad 1747.
Vapenproduktionen upphörde efter omkring 40 år och bruket lade om tillverkningen till stångjärn- och manufaktursmide. Vid denna tid, 1752, övertogs ägandet av regementsauditören Benjamin Sandel . Han var född i Amerika. Redan 1734 hade han besökt Furudal som en av Carl von Linnés reskamrater och då lagt märke till hur Orebönderna använde plogar av järn.
Sandel utvecklade tillverkningen av plogar på ett fabriksmässigt sätt vid Furudals Bruk. Detta gjorde att han var ungefär hundra år före sin tid. Först på 1850-talet blev plogproduktion vanligt på andra platser. 1753-54 uppförde Sandel den första herrgårdsbyggnaden på Bruket. Han byggde också en hytta i Tenninge vid sjön Skattungen och anlade Nybruket en bit ner efter Oreälven.
År 1808 inleddes Brukets storhetstid under patron Isac Gustaf Clason ll´s ledning. Detta år startade tillverkningen av kättingar. Dessa grova, starka ankarkättingar placerade Furudals Bruk på världskartan. 1856 var sysselsättningen som störst med 110 personer som arbetade på Bruket och hela 1450 personer på avlöningslistan.
På 1860-talet började Brukets nedgångsperiod med sjunkande järnpriser och ökade produktionskostnader. De sista två ägarna som bedrev smide var patron Pher Löf som ägde bruket 1866-1879 och grosshandlare Wilhelm Kempe som ägde det 1879-1886. Under Kempes ägo avslutades brukseran i Furudal år 1883 när den sista kättingen smiddes. 1884 flyttade smederna till Norrljusne såg –och järnverk i Hälsingland.
När smidet upphört köpte Korsnäs sågverks AB, sedermera Korsnäs-Marma AB, Furudals Bruk för att komma åt de stora arealerna skogsmark. I herrgården drevs sedan från början av 1900-talet och fram till andra världskriget ett finare herrgårdspensionat.
Bruket idag
Furudals Bruk, har en fantastiskt välbevarad, drygt 300 år gammal, bruksmiljö med slående vackra byggnader och natur.
Stiftelsen Furudals Bruks kulturhus har etablerat ett flertal museer inom området.
- Norsk Veteranmuseum har sina rötter i andra världskriget och baseras på norska polistruppernas – polititroppernas – historia 1943-45.
- Landsbygdsmuseet i den nya ladugården visar utvecklingen inom jord- och skogsbruket under 1900-talet. Här finns vagnar, maskiner och redskap från jord- och skogsbruket samt fotografier som berättar om människorna som använde dem. I samma byggnad går det också att besöka ett autentiskt arbetsrum från byns skomakare och beskåda den gamla tullkvarnen.
- Edvin Bodin Museum öppnades sommaren 2019 i stiftelsens lokaler.
Mer information hittar du på webbplatsen furudalsbruk.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Kontakt
Visit Dalarna
0771-62 62 62
info@visitdalarna.se
Denna sida uppdaterades av Carl-Johan Uhlin