Fäbodstigar i Rättviks kommun

Fäbodbruket förr i tiden

Att ta kreaturen ut på skogsbete har förekommit i Sverige sedan järnåldern, det vill säga under två årtusenden. Det var under slutet av medeltiden, när befolkningen växte, som utmarksbetet blev viktigare och fäbodbruket utvecklades. I Rättviks kommun var fäbodbruket som mest utvecklat under 1800-talet. Vid sekelskiftet 1900 fanns det 50–60 fäbodar i drift i kommunen.

Fäbodarna idag

Av alla dessa fäbodar är det bara ett fåtal som har djurhållning idag, till exempel Karl-Tövåsen, Nyberget, Ärteråsen och Prästbodarna. När du vandrar längs en fäbodstig så passerar du olika fäbodmiljöer, vissa ännu öppna och skötta medan andra mörknat i granskogen. Ha ögonen med dig så kan du se rester av trägärdesgårdar, stigmarkeringar, husgrunder, källor, gamla lövträd, ängsblommor med mera. Fantisera om hur livet kan ha tett sig där för 100–150 år sedan!

Bra att veta om stigarna

Kartan visar de fäbodstigar som har märkts upp 2010-2013. Stigarna är skyltade vid start- och slutpunkt och markerade med orange färgmarkering på träd och stolpar. Du bör ha stövlar eller höga kängor på dig då det finns blöta sträckor.