Krönika: Vad får du för dina skattepengar i Rättvik?
Det är lätt att tänka att kommunal ekonomi är något diffust som händer långt bort, i någon budget någon annanstans. Men i verkligheten är det ganska konkret. Och det angår oss alla. För pengarna det handlar om kommer från oss som bor här. Och det är vi, du och jag, som bestämmer vad de ska gå till.
För 2025 räknar Rättviks kommun med att ta in nästan 860 miljoner kronor i skatteintäkter och statsbidrag. Det är mycket pengar. Och de används i huvudsak till två saker: skolan och socialtjänsten. Tillsammans står de för nästan 80 % av kommunens kostnader. Skolan får 35 %, socialförvaltningen 45 %.
Resten går till sånt som kanske märks mindre men som gör vardagen trygg: räddningstjänst, bibliotek, samhällsplanering, kultur och fritid. Vatten, avlopp och avfall betalas via avgifter, inte skatter, men är förstås också viktiga delar i helheten.
Jag vet att det finns en bild av att det alltid finns pengar om man bara prioriterar rätt. Men det är faktiskt just det vi gör hela tiden. Vi lyssnar på var invånarna i kommunen säger, väger behoven mot varandra, gör tuffa val och försöker hålla en hög kvalitet där det verkligen spelar roll. Det kräver både envishet och fingertoppskänsla.
Att få pengarna att räcka är en utmaning i kommuner över hela landet – och Rättvik är inget undantag. Vi har stora avstånd, en åldrande befolkning och en skattekraft som inte ökar av sig själv. Det kräver att vi planerar långsiktigt, prioriterar tydligt och använder varje krona klokt. Det går men bara om vi har koll på både utgifterna och intäkterna. Och det kräver noggrannhet och ansvar i varje beslut vi fattar.
Och det är här nyckeln finns: vi behöver bli fler. Fler som bor här, jobbar här och bygger sina liv i Rättvik. Det handlar inte om tillväxt för sakens skull, utan om att vi ska vara tillräckligt många för att hålla ihop skola, omsorg och annan service över tid. Därför är inflyttning inte en floskel, det är en del av det ansvar vi tar för framtiden. För det är invånarna – inte staten, inte någon annan – som är grunden för kommunens ekonomi. Ju fler vi är, desto starkare står vi.
Därför är det ingen slump att vi jobbar med inflyttning, bostadsbyggande, företagsetableringar och framtidstro i skolan. Det hänger ihop.
För att klara framtidens behov budgeterar vi också ett litet överskott 2025. Det handlar inte om att lägga på hög – det handlar om ansvar. SKR uttrycker det väl: god ekonomisk hushållning innebär att varje generation ska bära sina egna kostnader. Ett överskott ger oss marginaler. Vi kan investera utan att låna för mycket, stå emot oväntade kriser och ändå ha råd att satsa på det som är viktigast.
Kommunal ekonomi är inte bara siffror. Det är människor, möjligheter och modet att fatta beslut. Jag vet att det ibland är obekvämt att säga nej. Men det är också mitt jobb. Att säga ja till det som verkligen gör skillnad. Och att hålla i, även när det blåser.
Så nästa gång du ser någon från hemtjänsten i din by, eller hör skratten från skolgården tänk att det är där våra pengar används. Inte i teorin. I verkligheten.
Varje skattekrona ska användas klokt. Något annat har vi inte råd med.
Ulrica Momqvist
Kommunstyrelsens ordförande (C)
Denna sida uppdaterades av Birgitta Svensson
