Företagsstafetten besöker Lundbergs Tapetserarverkstad

Från vänster: Lottis Korn, Tomas Vrtel, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Joanna Stridh och kulturchef Lena Krånglin.
Efter många trevliga företagsbesök under våren är det dags för säsongens sista stafettbesök. Denna gång besöker vi Lundbergs Tapetserarverkstad som ägs och drivs av Tomas Vrtel och hans fru Lottis Korn. De har gjort en annorlunda och spännande resa tillsammans, från Indonesien till Silverberg, till där de befinner sig i dag.
Efter dryga 25 år med möbelfirma/tapetsering i Indonesien, där både Tomas och Lottis samlat på sig en gedigen bakgrund när det gäller möbler, så kände båda att de var klara med det livet. Det var dags att återvända hemåt. Huvudanledningen till att det blev Silverberg är att det fanns en familjegård på Lottis sida där de hade tillbringat många av sina semestrar. Här kände de att det var rätt plats att bygga en gemensam framtid. Tomas har sitt ursprung från Tjeckien och han hade sin egen möbelverksamhet i Indonesien. Lottis arbetade som chef på ett av de större möbeltillverkningsföretagen.
År 2019 har Lottis kommit hem till Sverige och tanken då var att Tomas skulle komma året efter. Men 2020 kom pandemin och på grund av den blev hans flytt till Sverige uppskjuten några år. Tomas fortsatte att driva sin egen verksamhet där han arbetade mycket med att skapa designade möbler. Han är van vid att arbeta med alla material och anpassar sig till den teknik som gäller. Tomas klädde om gamla möbler till rätt tidsålder och han arbetade mycket mot hotell och gamla slott. Det är ganska vanligt i Tjeckien att man köper ett gammalt slott som behöver renoveras med gamla möbler som behöver kläs om och/eller tillverka nya i samma stil som de befintliga. I de fallen utgår Tomas från gamla fotografier eller andra gamla dokument som visar hur det tidigare kan ha sett ut. Tomas arbetade även som konsult mot vissa fabriker under de här åren.
År 2023 är Tomas hemma i Sverige och letar arbete. Under en kort period är han i Stockholm och jobbar. Av en slump dyker det upp ett företag i Våmhus som heter Lundbergs Tapetserarverkstad som drivs av Mona Andersson. Mona har drivit företaget som startades av hennes farfar 1949 i 30 år. Hon har bestämt sig för att avveckla eller i bästa fall hitta någon som vill förvärva bolaget. Mona och Tomas finner varandra på ett positivt sätt och det känns bra för Mona att lämna över sitt livsverk till Tomas. I köpet ingår material och maskiner som Mona, hennes far och farfar har samlat på sig under alla år. Detta ger Tomas en bra start på verksamheten.
Första tanken var att de skulle ha sin verksamhet på gården men de bestämmer sig för att leta efter någon annan lokal som passar deras ändamål. Den nuvarande lokalen i Kärvsåsen låg ute på exekutive auktion. Lottis och Tomas la ett bud och vann budgivningen. Då blev de ägare till en fastighet med flera hus på gården. Efter en gedigen renovering som tog flera månader har de idag en verkstad, ett showroom och en stor lada som används som lager.
Företagets fokus i dag är att tapetsera om
- bilar (som är Tomas stora intresse)
- inredning i båtar och båtkapell
- alla sorters möbler (soffor, stolar) som behöver en renovering och lite omsorg
Samtidigt driver Tomas tillsammans med sin tidigare kollega sitt bolag vidare i Indonesien. Där tillverkar de möbler till kunder som vill sätta sin egen prägel på designen.
För tillfället är det Facebook som är marknadskanal men även mun-till-mun-metoden fungerar väldigt bra. Det är en ganska nischad verksamhet som Tomas och Lottis ägnar sina dagar åt. Framtiden kommer att ägnas åt företaget för att göra det så bra som möjligt.
Vad är bra med Rättvik?
– Efter närmare 25 år i Indonesien med alla människor överallt och tät befolkning så gillar vi båda det lugn som råder i Rättvik. Inte så mycket folk i byn och i affärer och att det finns plats, man behöver inte trängas. Allt som behövs finns i byn och det finns en närhet till naturen när det behovet dyker upp, svarar Lottis och Tomas.
Vad kan bli bättre med Rättvik?
Tomas har inte bott i kommunen så länge så det är svårt att svara på vad som kan bli bättre. Men är det något han saknar så är det den tjeckiska pub-kulturen. En samlingsplats där det finns möjlighet till umgänge och en god öl.
Denna sida uppdaterades av Carl-Johan Uhlin