LUPP 2021

Nedan kan du läsa en sammanfattning från LUPP 2021:

Fritiden i Rättvik

Majoriteten av ungdomarna i Rättvik är nöjda med sin fritid och med utbudet av aktiviteter. Totalt sett svarar 88-89 % att de är nöjda med sin fritid. Tjejer är dock mindre
nöjda än killar, och andelen tjejer som är nöjda med fritiden har även minskat sedan
2018, medan killar är ungefär lika nöjda som tidigare. Skillnaden mellan könen har
därmed ökat. Även när det kommer till utbudet av fritidsaktiviteter är tjejer mindre
nöjda än killar, och könsskillnaden har ökat jämfört med 2018 års Lupp. Vad som också framgår är bland annat att 47% av högstadietjejerna saknar fritidsaktiviteter där de
bor.

Även när det kommer till vad ungdomarna gör på fritiden finns vissa könsskillnader.
Killar spelar exempelvis data-, tv-eller online-spel minst en gång i veckan i klart högre grad än tjejer, medan tjejer i högre grad än killar är ute i naturen minst en gång
i veckan. Jämfört med 2018 har dock inga större förändringar skett när det kommer
till vad unga gör på fritiden. Den största förändringen gäller en minskning av andelen
killar som läser. När det kommer till träning/idrott gör tjejer och killar detta i ungefär
lika hög grad, 70-72%. Det finns även vissa skillnader mellan Rättvik och regionsnittet.
Exempelvis framgår att högstadieungdomarna i Rättvik tränar/idrottar samt går på
ungdomens hus eller liknande i högre grad än snittet för Dalarna. I avsnittet om fritid
kan vi också bland annat se att andelen gymnasieungdomar som är föreningsmedlemmar är klart lägre än år 2018, och även är något lägre än regionsnittet.

Ungas syn på inflytande

Runt 50-80% av ungdomarna i Rättvik vill vara med och bestämma om olika saker
i skolan. Det framgår också att 39 % av högstadieungdomarna och 42% av gymnasieungdomarna vill påverka i frågor som rör kommunen. Andelen som svarar att de vill påverka i kommunen har minskat sedan år 2018, och framförallt bland killar. Vad
gäller synen på möjligheterna att påverka är det en relativt låg andel, 22% av högstadieungdomarna och 19 % av gymnasieungdomarna, som svarar att de har mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Andelen killar som ser sig ha möjligheter att påverka i kommunen har även minskat stort från år 2018, medan
andelen tjejer som ser sig ha möjligheter däremot ökat något. Detta innebär att könsskillnaderna i frågan minskat, och till skillnad från år 2018 ser sig killar i lägre grad än tjejer ha möjligheter att påverka. Vi kan också se att intresset för politik och vad som
händer i andra länder minskat sedan 2018, medan intresset för samhällsfrågor är på
en liknande nivå som tidigare. Vi kan utöver detta bland annat också se att andelen
högstadieungdomar som tagit kontakt med någon politiker, tjänsteperson eller beslutsfattare i kommunen är högre jämfört med tidigare år.

Vidare framgår att andelen högstadieungdomar som upplever att de får vara med och
bestämma om olika saker i skolan tydligt minskat från år 2018. Bland gymnasieungdomarna är synen på inflytande i skolan mer stabil över tid, men har minskat i några frågor och ökat i andra.

Skola och trygghet

I flera frågor om trygghet i skolan syns en positiv utveckling , främst i högstadiet. Vi
kan exempelvis se att andelen högstadieungdomar som rapporterar att våld, sexuella
trakasserier och rasism förekommer har minskat från år 2018. Andelen som uppger
att mobbning förekommer i högstadiet är dock på en liknande nivå som år 2018.
Bland högstadietjejerna uppger hela 49% att mobbning förekommer. Högstadietjejerna uppger även i högst grad att de övriga problemen förekommer. 46% av högstadietjejerna svarar också att de utsatts för mobbning eller trakasserier under de senaste sex månaderna. Andelen högstadieungdomar i Rättvik som utsatts för mobbning är även högre än för regionsnittet.

I avsnittet om trygghet kan vi också se att tjejers utsatthet för misshandel och framförallt stöld ökat över tid. Killars utsatthet för hot, stöld och misshandel har däremot
minskat, vilket är positivt. När det kommer till tryggheten på olika platser i kommunen
är denna även fortsatt hög och på en liknande nivå som år 2018. En viss minskning
har dock skett när det kommer till tjejers trygghet i kollektivtrafiken, på stan/i centrum
och i skolan.

Ungas hälsa i Rättvik

Vad som framgår i avsnittet om "Hälsa" är majoriteten av ungdomarna i Rättvik mår
bra, men också att det finns stora könsskillnader när det kommer till ungas hälsa. Vad
som framgår är att tjejer, liksom tidigare år, mår sämre än killar. Andelen unga som
skattar sin hälsa som bra har minskat över tid både bland tjejer och killar, men minskningen är större bland tjejer. Detta innebär att könsskillnaden i frågan ökat. Även när det kommer till psykosomatiska symptom svarar tjejer i högre grad än killar att de har besvär flera gånger i veckan eller oftare. Högstadietjejerna svarar i särskilt hög grad att de känner sig nedstämda, stressade och har svårt att somna regelbundet. Vad som också framgår är att andelen högstadieungdomar som stressar regelbundet är högre än Dalarnas regionsnitt. Andelen tjejer som upplever flera av besvären har även ökat över tid, medan andelen killar med regelbundna besvär är mer likt tidigare år.

En ytterligare förändring jämfört med tidigare år är att andelen unga som tränar minst
en gång i veckan minskat, och framförallt bland tjejer. Vidare framgår bland annat att
andelen gymnasiekillar som snusar minst en gång per vecka ökat från 9% till 20%.