Regelbunden sotning minskar risken för bränder
Genom att fel och brister upptäcks i ett tidigt skede är det lättare att förhindra att brand eller andra problem uppstår.
Sotningen har betydelse också ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. En panna som rengörs med jämna mellanrum förbrukar exempelvis mindre energi.
Mer information hittar du hos Sveriges Skortensfejarmästares Riksförbund, SSR (se länk till höger).
Sotning
Föreskrifter som gäller sotning och brandskyddskontroll av eldstäder och pannor hittar du i Statens räddningsverks författningssamling, SRVF 2005:9 (se länk till höger).
Sotningsfrister
När en kommunen fastställer sotningsfrister för olika typer av anläggningar så prövas fristernas längd mot bakgrund av hur följande faktorer påverkar brandskyddet
-
sotbildning, bränsle, typ av anläggning,
-
energibehov med hänsyn till klimatförhållanden, och bebyggelsestruktur
Sotning av fritidshus
Statens räddningsverk föreskriver att sotning av fritidshus sker vart fjärde år. Har eldning inte skett efter sotningen behöver ny sotning inte göras. En eldstad och en rökkanal som inte använts under fyra år ska kontrolleras innan den tas i bruk.
Skorstensfejarteknikern kontrollerar brandskyddet
Det görs också brandskyddskontroller i bostäder. Efter kontrollen meddelar skorstensfejarteknikern vad som har kontrolleras och vad som framkommit vid kontrollen i form av brandskyddsprotokoll.
Rune Daniels
Skorstensfejarmästare