Nittsjö

Namnet ’Nittsjö’ kommer enligt ortnamnsarkivet från ’Nidste sior’, vilket ska betyda ’den nedersta sjön’. Flera olika stavningar har förekommit, bland andra Nijstesiö och Nistsiöö.

Landskapet är omväxlande och det finns det många äldre byggnader som är fint bevarade. Byn är utspridd med gårdarna klungvis belägna.  

År 1701 fanns det fjorton gårdar i byn. Antalet gårdar ökade förmodligen mest p.g.a. att syskon ärvde jord som de delade på. Det byggdes ofta en gård till bredvid den andra. Ett tag fanns det tre Norrgårdar på rad bredvid varandra. De skiljdes åt genom att kallas ’Nålgås frami´dan’, ’Nålgås atti´dan’ och ’Nålgås nåli´dan’. 

År 1842-1900 flyttade flera personer från Nittsjö till olika platser i Norrland och Stockholm. I början av 1900 talet flyttade också många ungdomar till huvudstaden för att skaffa arbete.
  

Nittsjö Keramik var från början ett tegelbruk grundat av doktor Carl Johan Wettergren. Verksamheten blev senare AB Nittsjö Stenkärlsfabrik. Runt år 1920 började tillverkningen av konstkeramik. Erik Mornils och Jerk Werkmäster har båda satt sin prägel på keramiken som konstnärliga ledare och idag är Nittsjö Keramik berömt, just för sin konstkeramik.  

Ammtjärsån rinner genom Nittsjö i en bäckravin, där den har strömmat i årtusenden. Den var tidigare viktig för byn - för att hålla igång kvarnar, tegelbruk och sågverk. År 1894 ökade vattenmängden snabbt, och kvarnägarna gav tegelbruket skulden. Detta ledde till en rättegång som resulterade i att tegelbruket fick betala 598 kr. Det hade att göra med hur dammluckorna sköttes. 

Ammtjärnsåns ådal liksom stor del av omgivande marker har varit igenvuxna men har nu öppnats upp till hagar för betande djur. Det öppna kulturlandskapet har till stora delar återställts.

Sammanställt av Linn Enmyren, uppdaterad av John-Evert Steger