Gärdebyn

Gärdebylåten - byns egen nationalsång

Så sent som på 1940-talet fick den välkända gånglåten sitt namn uppkallat efter byn. Rättviks spelmanslag bildades 1944 och de tog låten som sin signaturmelodi.
Hjort Anders registrerades som tonsättare till låten 1950 men det finns många muntliga traditioner till Gärdebylåtens uppkomst. Troligt är att ursprunget finns att hämta i gränstrakterna Dalarna-Gästrikland-Hälsingland där många låtar liknar Gärdebylåten. Några av de som nämns som upphovsman till Gärdebylåten är Nylands Erik från Bingsjö, Erik Berg från Järbo eller en dragspelare från Dalstuga.

Gärdebylåten är idag en mycket kär gånglåt i bygden och den finns inspelad i oräknerliga versioner med olika spelstilar, inte bara av folkmusiker. Låten bidrog redan 1950 till den svenska folkmusikens framgång - då spelade Rättviks spelmanslag in låten och den blev en verklig "hit".

1663-1664 gjordes en fäbodinventering för att myndigheterna skulle få nya skatteobjekt. Gärdebyn hade på den tiden del i fäbodarna Jossbodarna (Jobsbodarna), Tinbodarna, Lisskog, Klitta, Gunnarsbodarna och Getingslindorna.

Bystugan - Gärdeby skola1863-1864 byggde byborna en egen skola till byn. 1891 var det dags för ombyggnad, en lärarbostad iordningställdes. 1987 upphörde skolan och bysamfälligheten övertog den och idag är byggnaden en flitigt använda bystuga.

Jonesgården
Vid Nålängsvägen ligger det här ståtliga tegelhuset som tillhör Jonesgården. Det byggdes 1924-1925 efter att gårdens långstuga brunnit 1922.
Gårdens ägare hade bland annat lärt sig till murare, att läsa och rita byggnads-ritningar, spela orgel och bygga en orgel till sig själv. Han hade även en tvåårig teknisk utbildning och var kunnig i snickeri. Tegelhuset ritade och byggde han själv, det är inte känt var idén till huset kom ifrån.

Gärdeby handel
Under åren 1912-1956 drevs handel i det här röda huset. Idag är huset privatbostad. Som kuriosa kan berättas att Tomt Kerstin, som drev butiken under alla åren, bland annat sålde krokig spik som rätats ut för 25 öre struten.

Tomt Kerstin var ett rekorderligt fruntimmer som badade i Siljan varje dag så länge det var möjligt – hon dog en månad efter det att affären stängdes.