Fäbodprodukter

Vi står bakom staketet och tittar in på fäboden. Det står bord utanför och vi ser att de arbetar med mjölk här, det finns mjlölkkannor. Himlen är blå och det är strålande solsken.

Ärteråsens fäbod. Foto: © Y. Öhrnell


SKB (Svensk Kullig Boskap) SKB är Sveriges enda lantrasko och består av två raser, Fjällkon och Rödkullan. SKB-korna saknar horn, är kulliga.

Fjällko. Utförligare beskrivning i texten.Fjällkon är mestadels vit med svarta öron, mule och ögon och har små svarta eller rödbruna fläckar på sidorna och är oftast vita över ryggen. SKB korna klarar sig bra på magert skogsbete men behöver stödutfodras med kraftfoder som till exempel korn och därför passar dom väldigt bra på fäbodvallen. I början av 1900-talet användes mest den helvita kon förmodligen därför att den drog till sig mindre insekter än den mörkare kon.  

RödkullaRödkullan är röd men vita tecken kan förekomma och fanns förr främst i Dalarna, Värmland, Dalsland och Bohuslän. I Dalarna och Värmland finns det fortfarande en del kvar på fäbodvallarna. 2007 finns det 166 hondjur av svensk rödkulla kvar i landet. Motsvarande för östnorsk rödkulla är 22 st. Det finns även en västnorsk och en finsk rödkulleras som inte är närbesläktade med vår svenska rödkulla.

Fäbodprodukter är naturprodukter med kvalitet.
Smör, ost, messmör och andra mjölkprodukter från fäboden har hög kvalitet. Det är känslan och omhändertagandet och djurens fria bete i skog och mark som garanterar hög kvalitet. De tillsatser som används är endast ostlöpe vid tillverkning av ost och salt vid tillverkning av smör. I övrigt kännetecknas försäljningen av rena mjölkprodukter.

Osttillverkning
 

Illustration av ostform i trä. Den är rund och har ett ristat mönster i botten - ostformar fanns i olika storlekar. Löpe tillsätts i den fortfarande fingervarma mjölken sedan väntar de en stund tills mjölken delat sig till ostmassa och vassla. Nu är det dags att pressa ur så mycket vassla som möjligt ur ostmassan och det görs i traditionella ostformar, durkslag eller tyllhanddukar eller något annat föremål med små hål i som släpper igenom vasslan och håller kvar ostmassan.
När vasslan runnit ur är det dags för osten att torka ett tag och sedan ska osten saltas och det kan göras på två olika sätt antingen saltas osten direkt eller så läggs den i saltlag. 

Smörtillverkning 

Illustration av smörtråg. Två händer syns som rör i smöret med träslev. Tråget ser ut som en låg, rund skål. För att kunna göra smör måste man ha grädde. Grädden fås genom att antingen separera helmjölken eller att grädden skummas av då mjölken har stått minst tre dygn. Sen ska grädden kärnas så att grädden delar sig till smör och kärnmjölk.
Nu ska smöret tvättas och det görs i ett smörtråg. Då läggs smöret i tråget och det tvättas i kallvatten i omgångar tills "tvättvattnet" är alldeles klart. När smöret är tvättat ska det saltas efter behov.
Det är ingen idé att börja göra smör om det är åska i luften för då delar det sig inte och då blir det bara en tjock "smet".




Kontaktinformation

Siljan Turism
tfn 0248-79 72 10
fax 0248-12 551
rattvik@siljan.se


Taxi 0775 - 50 50 50

 

Denna sida uppdaterades 2011-02-25 av Yvonné Wennberg Öhrnell