Avslutade medborgarförslag 2010


Medborgarförslag om att två öppna trådlösa nätverk upprättas i Rättvik, ett vid Kulturhuset och ett vid torget.

Dnr 2010/123 005 

Då det numera kan ses som en nödvändighet att ha tillgång till internet bör Rättviks kommun kunna erbjuda ett fritt och öppet trådlöst nätverk för turister och innevånare i kommunen, förslagsvis ett vid kulturhuset och ett vid torget.
Nätverket behöver inte kopplas ihop med kommunens eget nät utan man beställer ett separat abbonemang från en bredbandsleverantör,  t ex Telia.

Yttrande

IT-chefen påtalar att Rättviks kommun i nuläget inte har för avsikt att bygga ett öppet nätverk vid torget. Kommunen har ingen möjlighet att supportera eller driva ett sådant öppet nät. IT-enheten tar medborgar-förslaget till sig, för att kanske kunna öppna ett trådlöst nät vid torget i framtiden. 
Kommunstyrelsens beslut § 163 2010-09-14 
Med hänvisning till IT-chefens yttrande avslås medborgarförslaget.


 
Medborgarförslag om att låna ut kocken på Stiernhööksgymnasiet
!

Dnr 2010/222 612 

Jag har i många år haft barn som varit elever på gymnasiet. De har alltid varit mycket nöjda med maten som serverats i restaurangen.     Fr o m i år har flera kommunala inrättningar fått möjlighet att få lika bra råvaror som gymnasiet via Återtaget. Det som förvånar mig är att inte kvaliteten på maten har höjts utan man hör fler och fler kritiska röster. Vad är det som gör skillnaden? Jag kan bara se en orsak, och det är den/de som lagar maten. På gymnasiet finns en kock anställd. Han har under sin utbildning inte bara lärt sig laga god och näringsriktig mat utan även att hålla koll på ekonomin.

Mitt förslag  är: Varför lånar man inte ut kocken som ju är anställd i kommunen till de olika köken? Vore fantastiskt om han kunde arbeta tillsammans med t ex personalen på Springkällan en vecka/månad för att lära dem hur man lagar god och näringsriktig mat istället för att värma halvfabrikat. Jag tror att såväl kvaliteten som ekonomin skulle bli bättre. Jag tycker att det vore underbart om våra pensionärer och barn kunde få mat som var god, näringsriktig och fin att se på. Risken med nuvarande system är att man måste toppa med extra energi i form av kosttillskott eller ännu värre godis och bullar.

Yttrande
Kostchefen påtalar i yttrande bl a att de andra köken inom kommunen har väl så utbildade, skickliga och engagerade kokerskor. de hamnar dessvärre med sina lägen, yngre/äldre gäster (förskola, skola och  äldreomsorg) och färre externa gäster/ambassadörer i skuggan av gymnasieköket. Detta i sig är ett problem då de andra köken kan "känna sig mindre värda". 

Kostchefen påtalar att kostenheten kontinuerligt arbetar med kompetensutveckling och man gör allt annat än värmer halvfabrikat.

Kommunstyrelsen beslut, ks 2010-10-19, § 177
- Med hänvisning till yttrande från kostchefen avslås medborgarförslaget.


 
Medborgarförslag om farthinder på Ågatan

Dnr 2010/10 512
Flyttade i maj 2009 med familjen till Ågatan 21 i Rättvik efter nära 10 år i Stockholm. Vi upplever att det körs väldigt fort på denna gata. Tillåten hastighet är 30 km/h och jag skulle bli förvånad om det ens är 1 bil av 100 som håller denna hastighet.
Jag har två barn födda 2005 och 2007. Den yngre av barnen har ett handikapp (downs syndrom) och kommer säkerligen inte att förstå trafiken på många år. Jag är nu livrädd om hon skulle, mot förmodan, lyckas ta sig från gården och ensam ut på Ågatan.
Våra två katter har på ett halvår (juli och dec) blivit påkörda och dödade...Och gissningsvis inte av bilar som kört i tillåten hastighet.
Det ligger dessutom ett dagis på Ågatan och många barnfamiljer bor längs gatan.
Trottoarerna är inget heller att hurra för. Våra grannar som är lite äldre kan ej gå på dem då de är för smala för rullatorer.
Jag föreslår att det görs någonting snarast möjligt!
Farthinder och breddade trottoarer. För trivseln bör även träd planteras och träd som fälls planteras tillbaka (var tog de fina alléerna vägen på Skolgatan, Dalagatan och Parkgatan?).

Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver i yttrande att man är medveten om hastighets- och säkerhetsproblemen på Ågatan. Under sommaren har en breddning gjorts avtrottoaren utanför Prästkragen, detta underlättar inpassering till Prästkragen, men gör också att gatan smalnas av.
Förvaltningen är medveten om att ytterligare åtgärder behöver vidtas och arbetar utifrån att det handlar om en breddning av ytterligare delar av trottoarerna.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2010-11-23, § 193
1. Uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att ytterligare se över trafikmiljön utefter Ågatan och inkomma med förslag till åtgärder. 

2. Med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande och ovanstående beslut anses medborgarförslaget behandlat.


 
Medborgarförslag om farthinder på Ågatan
 
Dnr 2010/79 512

Angående farthinder på Ågatan.

Jag och min familj bor på Ågatan, vi har två barn 7 och 9 år. För några år sedan hamnade en bil i våran trädgård eftersom den körde alldeles för fort, jag är otroligt glad at mina barn inte var ute och lekte då. Det ska visst vara 30 km i hela samhället men på Ågatan kör ingen, utom möjligen de som bor där, under 50 km.
Gatan är bred, rak och lång vilket tydligen inbjuder till hög hastighet utan tanke på alla barn, djur som bor längs vägen. Jag tror även att alla som hämtar och lämnar sina barn på dagiset Prästkragen vill ha Ordentliga farthinder utmed Ågatan.
Nu måste det ordnas med farthinder här INNAN det händer en allvarlig olycka.

Jag undrar också hur det tänks ang. snöröjningen på Ågatan?
Upp till Dalagatan plogas båda sidor av trottoaren men där upphör plötsligt en sida, för övrigt den sida med belysning, att plogas ! varför?

Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen har yttrat sig i ärendet och påtalar att man är medveten om hastighets- och säkerhetsproblemen på Ågatan. Man är också på gång att undersöka hur stor kostnaden blir för att bredda trottoarerna på Ågatan. Görs detta så blir det tryggare för dem som går längs Ågatan. Vägen blir smalare och följden blir att man kör saktare. Därav behövs det inte läggas något farthinder. 

I yttrandet påtalas vidare att det är svårt att svara på snöröjnings-frågan då det inte finns någon snö, men det är i huvudsak fastighetsägaren som är ansvarig för snöröjningen på trottoarerna. 

Kommunstyrelsens beslut Ks § 194, 2010-11-23
1. Uppdra till samhällsbyggndasförvaltningen att ytterligare se över trafikmiljön utefter Ågatan och inkomma med förslag till åtgärder.

2. Med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande och kommunstyrelsens beslutspunkt 1, anses medborgarförslaget behandlat.


 

Medborgarförslag om att ersätta trafikhindren på Backavägen med vägbulor   Dnr 2010/197 511

Jag föreslår att trafikhindren till antalet tre efter Backavägen ersättes med vägbulor för att göra trafiken säkrare, nu sker det ofta att bilister och även bussar och lastbilar ökar hastigheten för att "hinna först" genom trafikhindren.
Detta resulterar till att sidogatornas trafik av cyklande och gående ofta ignoreras, vilket inte får ske.
Att genom skyltning vid nuvarande trafikhinder ge företräde, kommer att väsentligt öka risken för incidenter av icke önskvärd karaktär. Med vägbulor blir trafikflödet lugnare och jämnare utan ytterligare störningar.
Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar i yttrande att man i nuläget har ändrat ett av farthindren på Backavägen i ett förhöjt övergångsställe och att de andra två ska permanentas. Skyltar vid de nya farthindren visar vem som har och vem som ska lämna företräde. 

Förvaltningen ser inte vägbulor som en lösning på problemet med farten på Backavägen, eftersom många bussar och bilar med hästtrailer använder vägen. 
Kommunstyrelsens beslut Ks § 218, 2010-12-14 
Med hänvisning till ovanstående yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningen avslås medborgarförslaget. 


 
Medborgarförslag om att avbryta försöket med gångfartsområde i centrum och göra gågata av Storgatan

Dnr 2010/178 319 

Motivering:
Sedan den 30 oktober 2009 har Storgatan och en del av Knihsgatan varit gångfartsområde, vilket innebär att man bara får köra i max 7 km/h. Eftersom fotgängare enligt lag alltid och överallt inom området har företräde framför annan trafik har samtliga övergångsställen tagits bort.

Under de månader som detta försök pågått kan man konstatera att försöket misslyckats. Allra helst om syftet med gångfartsområdet var att åstadkomma en säkrare miljö för de oskyddade fotgängarna i centrum. Mina argument för påståendet är följande:

1. Bilarna kör i genomsnitt betydligt fortare än tillåtna 7 km/h vilket innebär en STOR risk för fotgängarna, då de tror att de har företräde alltid och överallt.
2. Parkering på båda sidor om vägen gör att sikten är så dålig att bilister inte kan se om fotgängare är på väg över gatan, särskilt inte barnen som är minst pålitliga i trafiken. Detta i kombination med den höga farten skapar mycket farliga situationer i trafiken.
3. Om någon av en händelse kör i gångfart kommer ofta bilister bakifrån och till och med kör om i hög fart, vilket skapar ännu farligare situationer än vad jag beskrivit ovan.

Med anledning av ovanstående menar jag att det inte finns något annat alternativ än att avbryta försöket med gångfartsområde och istället införa gågata året om för trivselns och de oskyddade trafikanternas skull. En gågata är enligt min mening betydligt mer attraktiv både för oss invånare och för turisterna. Tillgängligheten till butikerna är inget problem då det finns gott om parkeringsplatser i centrum.
Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar i yttrande att försöket med gångfartsområde inleddes 2009. Målet var att få ner hastigheten för att öka tryggheten för gående och cyklister och också göra Rättvik attraktivare för ortens besökare.

En diskussion kring erfarenheterna fördes inom centrumgruppen och en klar majoritet ville se en permanentning av gångfartsområdet. Man såg inte införande av gågata under hela året som ett alternativ, utan menade att det skulle missgynna handeln och också försvåra för personer med funktionsnedsättning. 
Utifrån förda diskussioner togs ett beslut i juni om att permanent införa ett gångfartsområde. 
För att uppnå önskade effekter med ett gångfartsområde, inte minst vad gäller hastighet, diskuteras nu de förändringar som behöver göras av Storgatan med anslutande gator, för att beslutet ska få önskad effekt. Målet är att åtgärderna ska kunna göras under första halvåret 2011. 
Kommunstyrelsens beslut Ks § 219, 2010-12-14
Med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande avslås medborgarförslaget. 


 
Medborgarförslag angående "ARVET" till naturbruksgymnasiet 

Dnr 2010/321 612 (Kopplat till dnr 2008/326 108)

Delar av pengarna kan användas till att bygga upp en liten lantgård med hotade lantrasdjur på Stiernhööksgymnasiet. Inriktningen Djurvård startade 2002 och har sedan dess haft stor antal sökande till utbildningen.

Genom att hålla ett antal individer av raser som svensk blå anka, svensk dvärghöna, Hedemorahöns, Rödkulla, Gotlandsruss, Jämtget, Ryafår, Gotlandskanin, Linderödssvin etc kommer inriktningen att få bredare utbud på djur än vad som finns idag. Det gör skolan mer attraktiv på marknaden och kommer förhoppningsvis att locka ännu fler elever till utbildningen.

Djurvårdsinriktningen  har idag fler sökanden än det finns platser för på utbildningen. Inriktningen skulle kunna ta in ännu fler elever på utbildningen om det byggs en liten lantgård. I dagsläget får det inte plats fler elever i Djurhuset för att kunna utföra de praktiska delarna i utbildningen.

I en sådan anläggning kan man bedriva verksamhet som inte bara gagnar skolan och dess elever utan stora delar av kommunens invånare och turister.

Ett exempel på verksamhet som kan bedrivas:

Barnens zoo där barn ges möjlighet att verkligen komma i närkontakt med husdjuren. De kan gå in till djuren, klappa en gris eller get, titta på kycklingar, eller hjälpa till och fodra djuren. Naturligtvis så bygger man även för dem som är handikappade så att de lätt kan komma in i djurhagarna.

Det vore en stor kvalitetsförbättring för utbildningen att få igång ett Barnens Zoo då eleverna kan få tillgång till:

  • Skolans elever får möjlighet att arbeta på "riktigt" med besöks-verksamhet och guidning av studiebesök. Även andra ämnen så som svenska och engelska kan dra nytta av detta.
  • Skolans elever får möjlighet att tillverka och göra information i alla led, samt anpassa den till de olika besöksgrupperna. Från dagis till pensionärsgrupper.
  • Lantgården kan användas att ge perspektiv på skillnaden mellan storskaligt och småskaligt djurhållande.
  • Hjälpa till i bevarandet av lantraser och informera om det unika med det kulturarv som dessa djur representerar.
  • Fler antal APU-platser
  • Träning av djur
     

Övriga fördelar:

  • Skolans läge ligger nära campingområdet och är lätt tillgängligt för turisterna. Ett trevligt utflyktsmål som passar besökare i alla åldrar.
  • Möjligheter till att erbjuda kommunens yngre invånare besök. Att tidigt få utveckla barnens förståelse och empati för djuren.
  • EU-bidrag för betesdjur
  • Möjlighet till UF-företag för eleverna
  • Ett bra sätt att marknadsföra både skolan och bygden
  • Ett flertal av skolans utbildningsprogram kan ha nytta av en sådan verksamhet t ex

Jordbruksinriktningen
Barn- och Fritidsprogrammet
Omvårdnadsprogrammet
Särgymnasiet.

Yttrande
Bildningschef Hans Barksjö har yttrat sig i ärendet och påtalar bland annat följande: 
Förslaget är väl utarbetat och förslagsställaren ger många argument för att skapa denna lantgård. 
Arvet ska i första hand gå till jordbruket och till att bevara det öppna landskapet. Där pågår ett intensivt arbete med införskaffande av mark. Hur långt medlen från arvet kommer att räcka till, vet man inte i dagsläget. 

Bildningschefen tycker att förslaget att bygga upp en lantgård är bra och berörda inom skolan ska få i uppdrag att utreda frågan, oavsett frågan om pengar från arvet.  Det kan vara så att genom att skapa en lantgård kommer den att kunna bära sina egna kostnader, genom att man kan anta fler elever till djurutbildningen. Det får den kommande utredningen visa. 
Kommunstyrelsens belsut 

Ks § 220, 2010-12-14
Med hänvisning till bildningschefens yttrande avslås medborgarförslaget. 


 

Medborgarförslag om breddning av trottoaren på Enåbron  
Dnr 2010/464 311

Idag är det många som går över Enåbron, speciellt på uppströmssidan. Men om man går med rullator eller barnvagn och möter en med dylikt gåendes i motsatt riktning, då blir det för trångt och någon måste kliva ner i körbanan. Farligt och oangenämt, speciellt för folk med rullator. 

Samtidigt är hastighetsbegränsningen 30km/h på Enåbron, men efter åratal av egna observationer och erfarenhet av att själv köra på bron så är snarare medelhastigheten 50 km/h, speciellt för bilar kommandes från Lerdal. 

Om trottoarerna skulle breddas med 0,7 - 1,0 m på vardera sida, då skulle folk med rullatorer och barnvagn kunna passera varandra snabbt, smidigt och säkert. Samtidigt skulle Enåbrons körbana reduceras i bredd från ca 3 fordonsbredd till ungefär 2, och bilister skulle automatiskt reducera sin hastighet när de närmar sig Enåbron. 

Kanske skulle t.o.m. den lagstadgade hastigheten, dvs 30 km/h, bli den nya medelhastigheten på Enåbron. Därmed skulle också en trevligare miljö för cyklister och fotgängare skapas från Enåbron till Cafe Sörgården, och fler invånare på Hvilan och i Lerdal skulle känna sig manade att gå in till centrum och handla istället för att ta bilen. 

Ett närliggande exempel på en bro där fotgängare och cyklister premieras är bron över Österdalälven i Leksand. Där är trottoarerna breda nog att två barnvagnar kan passera varandra i farten och körbanan smal nog att bilister känner sig manade att hålla ner farten. 
Yttrande
Samhällsbyggndasförvaltningen påtalar i yttrande att det finns två trottoarer på Enåbron och att bron inte är speciellt lång, så man skulle kunna vänta tills passerande bilar har passerat bron. För närvarande gör förvaltningen därför ingen ändring av trafiksituationen på Enåbron, det ses inte som en prioritet. 
Yrkande
Kekke Paulsson (V) yrkade att fullmäktige uppdrar till samhälls-byggnadsförvaltningen att ta med sig intentionerna i medborgar-förslaget till framtida översyn av trottoarsystemet i centrala Rättvik och att medborgarförslaget därmed ska anses behandlat. 

Kommunfullmäktiges beslut Kf § 133, 2010-12-09
Med hänvisning till ovanstående yttrande från samhällsbyggnads-förvaltningen avslås medborgarförslaget. 
Reservation
Mot beslutet reserverade sig Kekke Paulsson (V).


 
Medborgarförslag om prövning av snedvriden konkurrens 

Dnr 2010/144 109

Från årsskiftet finns möjlighet att få frågan om snedvriden konkurrens prövad i domstol. Därför föreslår jag att kommunen ser över om det här förekommer att kommunen konkurrerar med privata företag.

Det som ligger närmast till hands är den verksamhet som Naturbruks-gymnasiet bedriver med sin blomsterförsäljning till mycket låga priser. Efter att tidigare haft flera blomsteraffärer i Rättvik, finns i dagsläget endast en året runt öppet blomsterhandel. Deras "normala" pris-sättning, med hänsyn taget till utgifter, som följer med verksamheten, upplevs därför som hög. Veckorna före jul är det kö i kommunens "blomsterhandel" på fredagar.

Sin verksamhet gör man reklam för, hos Rättviks största arbetsgivare. Rättviks kommun!

Jag förväntar mig att kommunen snarast ser över konkurrensläget, och i de fall det förekommer, upphör med sin verksamhet.

Rättvik ska inte bli en kommun som är självförsöjande på allt, från kött och potatis till blommor. Då, om inte förr blir Rättvik en fäbodvall, utan privata företagare, men med kommunalt monopol.

Yttrande
Kanslichef Bertil Enmyren påtalar bland annat att det rättsliga läget till vissa delar är oklart, dels för att lagstiftningen inte tagit upp den viktigaste frågan, prissättningen, och dels för att lagstiftningen är ny och vägledande praxis saknas.

Kanslichefens bedömning är, att en viss begränsad elevförsäljning av överskottsprodukter i undervisningen bör vara tillåten från rent juridisk synpunkt, förutsatt att man tillämpar en marknadsprissättning, har mycket begränsade öppettider, enkel lokal samt helt avstår från all form av marknadsföring.

En annan sak är att det naturligtvis är möjligt att uppfatta försäljningsverksamheten till allmänheten som olämplig, trots att den strikt juridiskt inte är olaglig. 

Kommunstyrelsens beslut, efter yrkande från ordförande 
Uppdra till bildningsförvaltningen att se över så att försäljningen följer lagens intentioner om att bedriva försäljning i begränsad omfattning.

Kommunfullmäktiges beslut kf 2011-02-03, § 3
Med hänvisning till kanslichefens yttrande anses medborgarförslaget behandlat.


 
Medborgarförslag om rastgård för hundar

Dnr 2010/541 26

Nuläge
Det finns ingen rastgård för hundar i Rättvik. Däremot finns det anordningar för alla möjliga andra aktiviteter. Det finns många sällskapshundar i Rättvik. Hur många vet jag inte. Men många och det finns många ensamstående människor med hund. 

En rastgård är inte bara ett ställe där hunden kan göra sina behov. Den kan också användas till lek med hunden och till enklare träning, och den möjliggör att hundarna kan träffas och leka okopplade. Det är en oerhört social miljö för både hundägare och hundar. 

Förutsättningar
Hedslundsområdet ger goda möjligheter för att upprätta en rastgård. Det är ett område dit många hundägare går för att komma till ett grönområde, och det är inte långt bort från centrala Rättvik. Området från järnvägen och utefter åkerkanten ligger en bit från bebyggelsen och skulle lämpa sig utmärkt. Man kan behålla marken som den är och endast röja slybuskar. Ett staket fordras naturligtvis. Rastgården bör vara väl tilltagen, så att det går att kasta bollar åt alla håll, och det ska absolut finnas vegetation, som hundarna kan springa i. Det ska vara ett trivselområde. 

Två flugor i en smäll - förslag
Eftersom grönområdet på Hedslund är Rättviks baksida, så kunde man lyfta fram området genom en hundrastgård samtidigt som man planerar för den naturpark som området bör vara. 

Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar att man inte anser det aktuellt att iordningsställa en yta för rastning av hundar och att man inte ser det som ett prioriterat ärende.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2011-03-15, § 48
- Med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande avslås medborgarförslaget.


 
Medborgarförslag om äcklig bajstunna

Dnr 2010/536 45

En äcklig bajstunna

Nuvarande läge
I förlängningen av Berg Olles väg på Stora industriområdet bakom betongklumpar 40 m in i skogen på vänster sida hänger en sopkorg full av bajspåsar, som stinker. Sopkorgen/papperskorgen har ingen funktion bakom vägens avspärrning och kan inte heller tömmas på ett vettigt sätt. 

Förslag
Nedmontera omedelbart papperskorgen så att folk inte kan lägga sina stinkande bajspåsar i den. 

Montera upp tunnan, om den ska ha någon funktion, vid förlängningen in i skogen av Industrivägen, där folk parkerar sina bilar för att gå hundpromenader i skogen. Det finns ingenstans att göra sig av med bajspåsar från Jarlstugan och framåt i spåret. Om folk vet, att det finns en bajstunna vid denna parkeringsplats i skogen kan de lägga sina påsar där, eftersom hundarna i regel bajsar i början av promenaden och sedan inte mer. Börjar man alltså sin promenad vid Jarlstugan, kan man lägga påsen vid Industrivägens förlängning. Parkerar man bilen där, kan man också lägga påsen i bajstunnan vid bilen. 

Uppenbarligen finns det behov av bajstunna i skogen, eftersom tunnan i skogen vid förlängningen av Berg Olles väg är full och stinker.

Yttrande 
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar att man har undersökt platsen och kommit fram till att kommunen inte äger någon soptunna på Stora industriområdet. Förvaltningen anser därmed att det inte är kommunens ansvar att göra någonting åt soptunnan.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2011-03-15, § 49
- Med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningen syttrande anses medborgarförslaget behandlat.


 
Medborgarförslag om sopor

Dnr 2010/537 338

Nuvarande läge
Längst upp ovanför skidbacken i Rättvik finns

  1. en nedlagd servering
  2. soptunnor när man går från parkeringen mot backen för att se utsikten och 
  3. en bit ner i backen en campingplats

Under Classic Car Week var det ett antal personer som campade på den här campingplatsen. Efter sig lämnade dem sopor i tunnorna och på campingplatsen. Dessa sopor finns kvar på campingplatsen och utspridda i backen. Fåglarna har ägnat sig åt att sönderdela sopsäckar och påsar, och området ser mer eller mindre ut som en soptipp. 

Det här är en av de vackraste platserna i Rättvik, när man blickar ut över backen och ser utsikten, men hur ser det ut i området? Vem har ansvaret för städning av detta område?

Förslag
Se till att städa upp och placera soptunnorna, så att de lätt går att nå för dem som ska lägga soporna i tunnorna och för dem som ska hämta soporna! Se till att kontinuerlig sophämtning sker, speciellt i samband med storevenemang i Rättvik, då folk utnyttjar området till camping.

Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar i yttrande bland annat att slalombacken är utarrenderad och att arrendatorn svarar för skötsel av området.
Under besöksintensiva veckor vet vi om att det kommer mycket besökare och stannar en natt och vill bli av med sopor. Därför är campingplatserna bäst för då fungerar det sanitära och sophanteringen bäst. Kommunen kan inte placera ut soptunnor ute i markerna för då får vi ännu mer nedskräpning kring soptunnorna. Under storevenemang placera arrangörer och kommunen ut extra soptunnor på de mest besökta platserna.
Vi vill tillsammans med alla människor hålla Rättvik fint och trivsamt. Det kan endast ske om alla hjälper till, invånare och besökare, så att var och en tar vara på sina egna sopor.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2011-03-15, § 50
- Med hänvisning till samhällsbyggndasförvaltningens yttrande anses medborgarförslaget behandlat.


 
Medborgarförslag om att låta Dalbyns gruppbostad bli en tillgång för fler människor i omsorgen och i bygden Ore. 

Dnr 2010/681 75

Lägg inte ner Dalbyns gruppbostad, utan tänk i nya banor! Genom att bygga på projektet "Hälsa över gröna gränser" www.hogg.se, där människor kan få friskvård, vård, omsorg, rehab eller sysselsättning i gröna miljöer, vilket forskning har visat ökar människors hälsa och välmående både fysiskt och psykiskt. 

Här har Norges motsvarighet "Inn på tunet" kommit längre, med goda resultat. 

Många fler omsorgstagare skulle kunna få möjlighet till ett mästerligt arbete med trygghet och trivsel. 
Utöka får- och grishållningen genom ett samarbete med eleverna på Rättviks lantbruksgymnasium. Dalbyns gruppbostad skulle kunna bli en liten KRAV-gård.
Utöka vedhanteringen.
Få igång en bra och användbar träprodukt till försäljning.
Starta ett samarbete med en ev ny byggnadsvårdslinje. Projekt; Upprustning av Dalbyns gamla skola. 

Ett vackrare Dalbyn skulle berika bygdens invånare och människor i utveckling med både glädje och stolthet!

Yttrande
Tf socialchef påtalar i yttrande att medborgarförslaget bygger på andra användningsområden för fastigheten i Dalbyn. Förslaget bygger på projektet "Hälsa över gröna gränser" där människor kan få friskvård, vård, omsorg, rehab eller sysselsättning i gröna miljöer.

Socialförvaltningen menar att det är ett intressant projekt att bygga på, men har inte för avsikt att driva den verksamhet som beskrivs i förslaget. Om det finns intresse från externa aktörer att driva verksamhet i fastigheten i egen regi, uppmanas till kontakt med Rättviks Fastigheter AB.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2011-03-15, § 51
- Med hänvisning till yttrande från tf socialchef avslås medborgarförslaget.


 
Medborgarförslag om att sanda mindre

Dnr 2010/748 311

Sanda inte hela trottoarerna, samt gång- och cykelvägarna. Spara även en del av körbanan osandad, på de vägar där det inte finns trottoar eller cykelbana. 

Idag går det nästan inte alls att åka spark i Rättvik. Spark är ett trevligt och miljövänligt transportmedel som borde uppmuntras och återinföras. 

Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar att man har undersökt hur man sandar idag och kommit fram till att man bara sandar halva trottoaren, för att möjliggöra sparkåkning. Man kan däremot inte förebygga att sanden hamnar på båda sidor när plogning av trottoarer sker. Att spara en del av körbanan för sparkåkning anses som farligt för både gångtrafikanter och bilister. Utan sand kan det bli mycket halt på den osandade delen av vägen och trafiksäkerheten är viktigare än sparkåkning.

Förvaltningen anser därmed att man redan tar hänsyn till sparkåkare och ser ingen möjlighet att göra ännu mer för dem.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2011-04-12 § 76
- Med hänvisning till ovanstående yttrande från samhällsbyggnads-förvaltningen anses medborgarförslaget behandlat.


 
Medborgarförslag om alternativ till nybyggnation av Företagshotell
 
Dnr 2010/672 141

Att Rättvik ska få ett företagshotell är ett utmärkt förslag - allt för att främja nyetableringen på orten! Med denna positiva framtidstro kommer säkert också redan etablerade företag att "haka på"!

Mitt förslag bygger på ett alternativ till en nybyggnation med de kostnader det innebär - i en tid när vi alla måste tänka på slanten, vare sig det gäller skattemedel eller egna pengar. 

Hotell Fyra Hästar är sedan en tid till salu. Den innehåller 25 antal rum som lätt kan förvandlas till kontorsrum, här finns gemensamma utrymmen för konferenser och andra aktiviteter. Befintlig restaurang som kan arrenderas ut (cateringföretag kombinerat med personalmatsal?) och med några hotellrum kvar finns plats för övernattande gäster. 

Läget är det allra bästa, både vad gäller tillgänglighet och exponering; markarealen tillåter expandering både för timringsverksamhet och verkstadsbransch. Närhet till befintligt industriområde och riksväg som lockar intresset hos förbipasserande. 

Jag föreslår därför att Hotell Fyra Hästar ses som ett alternativ till ett nybyggt företagshotell i Rättvik. 

Yttrande
Rättviks Fastigheter AB (RFAB) påtalar att man inte har för avsikt att bygga nya kontorslokaler. Det industrihotell som är planerat avser lokaler för produktion och stora lokalytor behövs med hög takhöjd. Medborgarförslaget uppfyller inte de krav som RFAB har på en lokal avsedd för produktion och är inte ett alternativ till planerad industribyggnad.

Kommunfullmäktiges beslut KF 2011-04-07 § 26
- Med hänvisning till ovanstående yttrande från RFAB avslås medborgarförslaget.


 
Medborgarförslag om parkering på Jarlvägen och Golfvägen
 
Dnr 2010/535 315

Nuvarande läge Jarlvägen
Skyltar med parkeringsförbud på Jarlvägen är uppsatta vid infart på Jarlvägen. Antagligen finns det en tanke bakom dessa förbudsskyltar? Buss trafikerar gatan och vänder på vändplanen i änden av Jarlvägen hela året. Snöröjning på vintern. Själv har jag backat in i en bil, som stod parkerad mittemot utfarten från en av de befintliga parkering-arna, som bostadsrättsföreningen upplåter. 

På gatan står ständigt bilar parkerade. Bakom förbudsskylten på vänster sida, när man svänger in på Jarlvägen, står bilar parkerade under kommunens arbetstider. Längre ner på gatan på samma sida står bostadsinnehavarnas bilar och deras gästers bilar parkerade. 

Uppenbarligen fungerar inte förbudsskyltarna!

Förslag 
Förtydliga vad ni menar med skyltarna genom en tilläggsskylt (gäller hela området eller hela gatan) och sätt upp ytterligare förbudsskyltar längre ned på gatan. Se till att det blir felparkeringsböter när folk bryter mot förbudet. Förtydliga besöksparkeringar med Besöksskyltar. Det finns nämligen både besöksparkeringar och ordinarie parkeringar för 40 kr per månad. 

Ansvar
Vems ansvar är det att parkering inte sker på gatan? Är det kommunens eller bostadsrättsföreningarnas? Om det senare gäller, måste ni kommunicera med bostadsrättsföreningarna, så att de lappar felparkerade bilar! Det finns tre föreningar längs gatan. 

Kommunens besöksparkering rymmer ca femton bilar. Hur stort behov har kommunen av parkeringsplatser under arbetstid. Det vore kanske på sin plats att undersöka det! Det verkar vara djungels lag som råder. 

Parkering på Golfvägen under arbetstid

Nuvarande läge
Sopcontainrar är uppställda på höger sida i början av Golfvägen. Det finns två små urblekta förbudsskyltar med texten Lastzon. Vem bryr sig om dem? INGEN. Bilar står parkerade runt containrarna på gräset och i slänter. Varför ha urblekta förbudsskyltar, som ingen kan läsa och ingen bryr sig om? Var finns ordning och reda? Var ska man parkera?

Förslag

Förslaget är att kommunen ser över parkeringssituationen på Jarlvägen/Golfvägen och sätter upp adekvata skyltar, så att parkeringarna fungerar inte minst för kommuntjänstemännens egna bilar. 

1. Jarlvägen
Sätt upp fler förbudsskyltar längre ned på Jarlvägen. Förtydliga var besöksparkeringar finns. 

2. Jarlvägen/Golfvägen runt kommunhuset och dess besöksparkering. 
Sätt upp tydliga förbudsskyltar runt containrarna. 
Undersök kommunens behov och iordningställ adekvat antal parkeringsplatser, så att både kommunens anställda och besökare kan parkera utan att stå i vägen på gräsmattor och gator. 

Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar att Jarlvägen och Golfvägen ingår i en så kallad parkeringsförbudszon, som gäller i området, vilket betyder att man endast får parkera på anvisade platser. Detta är skyltat när man kör in i området från Backavägen och även när man kör in på Jarlvägen.

Under sista halvåret har parkeringen vid socialkontoret utökats och det betyder att det finns flera platser tillgängliga för dem som ska parkera i området.

Man är medveten om problemet med felparkerade bilar i området och parkeringsövervakningsbolaget Securitas är informerade om detta. Kommunen forslar även bort bilar som har stått felparkerade länge.

För tillfället anser både förvaltningen och beredningen att man inte kan göra mera än det som redan görs.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
- Med hänvisning till yttrandet från samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsberedningen anses medborgarförslaget behandlat.

Yrkande
Stig Fredriksson (MP) yrkade att det uppdras till RFAB att iordningsställa flera arbetsparkeringar vid förvaltningshuset.

Proposition
Ordförande ställde proposition på ovanstående yrkande och på kommunstyrelsens förslag och fann att kommunfullmäktige bifallit det senare.

Kommunfullmäktiges beslut KF 2011-04-07 § 28
- Enligt kommunstyrelsens förslag.


 
Medborgarförslag om cykelbana efter väg 301 från industriområdet till Baggetorp

Dnr 2010/617 312

Efter asfalteringen förra sommaren blev vägen ytterligare 20 cm smalare. Att åka cykel efter den vägen vågar man inte numera. När bussen möter en lastbil får den lov att sakta in för att inte haka ihop med lastbilen. 

Det måste gå att göra en cykelväg bredvid vägen, ev använda gamla landsvägen bitvis. Annars borde vägen breddas och göra belagda vägrenar som vägen är från Baggetorp och upp mot Boda. 

Så mycket tung trafik som det går på den vägen, ibland ca 30 st timmerbilar per dag och kalkbilar ner till kalkbruket, förutom alla långtradare mot Hälsingland. 

Yttranden
Samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsberedningen påtalar att det är Trafikverkets ansvar att göra något åt situationen eftersom de är väghållare. Det har inte blivit lättare att få igenom sådana planer hos Trafikverket sista tiden, eftersom den här typen av åtgärder nu prioriteras av Region Dalarna som har det övergripande ansvaret för investeringar i Dalarna.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kan tyvärr inte göra mycket mer än att uppmärksamma Region Dalarna om angelägenheterna med en cykelbana längs väg 301. Förvaltningen menar också att här ligger ett ansvar hos politikerna att påpeka detta för Region Dalarna.

Samhällsbyggnadsberedningen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts som får i uppdrag att utreda frågan. I arbetsgruppen ska ingå representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen.

Yrkande
Hans Furn (C) yrkade att arbetsgruppen ska undersöka om befintlig grusväg kan vara ett alternativ.

En av förslagsställarna var närvarande och redogjorde för medborgarförslaget.  

Kommunfullmäktiges beslut KF 2011-04-07 § 30
1. Utse en arbetsgrupp som får i uppdrag att utreda frågan om cykelbana längs väg 301 och då även undersöka om befintlig grusväg kan vara ett alternativ.

2. Medborgarförslaget anses därmed behandlat.


 
Medborgarförslag om strandpromenaden från Enån till båthamnen.
 
Dnr 2010/543 33

Nuläge
Det finns en strandpromenad i Rättvik, som går fram till Enån. Men det finns även en fortsättning, som går till båthamnen. Den promenad-vägen startar vid Enån och går längs järnvägsspåret. Det är mycket tacknämligt att man kan promenera eller cykla ända dit utan att ge sig ut på väg 70.

Hur ser då denna strandpromenad ut? Ja, inte ser man stranden. Man ser trasigt staket mot järnvägen och man ser slyvegetation som är mer än manshög. Är det vackert? Knappast. 

Förslag
Är det Banverket som ska laga staketet eller vem är ansvarig för det?  Det går nämligen att krypa ut på järnvägen. 
Finns det då inga ekonomiska resurser eller arbetskraft, som kan iordningställa en vettig strandpromenad? Vi har ju så många turister i Rättvik, så vi borde väl visa upp ett bättre "ansikte" än vad denna strandpromenad erbjuder. Det verkar som att Rättvik är en av Guds övergivna platser på jorden!

Vad står egentligen VACKRA RÄTTVIK för? Är uttrycket nedlagt? Vilken slogan ska ersätta Vackra Rättvik? Är det Skräpiga Rättvik eller Övergivna Rättvik? Vad är det som är vackert mer än utsikten? 

Finns det ingen "General för grönområdena i Rättvik"? Finns det ingen kommunansvarig som ser sig omkring?

Kommunen måste öppna en diskussion med rättvikarna om vilken nivå på ordning vi ska ha! Det måste bli en debatt och förhoppningsvis också ett resultat. Vem är samtalspartner i kommunen i frågan om hur vackert Rättvik ska vara?

Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar, i ett långt yttrande, bland annat att strandpromenaden är ordnad som en enkel väg att nyttjas under sommarhalvåret med enkel skötsel. Röjning brukar göras var tredje år. Stängslet besiktas och åtgärdas årligen. På vissa sträckor är det ett gemensamt ansvar för Trafikverket och kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningen är ansvarig för gröna ytor där man är markägare.

Samhällsbyggnadsberedningen anser det viktigt med vandringsleder och gångstråk. Det är också viktigt att de underhålls kontinuerligt och därför bör bildningsförvaltningen ges i uppdrag att undersöka den möjligheten.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2011-03-15 § 65
Uppdra till bildningsförvaltningen att undersöka möjligheten om elever från gymnasieskolan kan ta sig an skötseln av strandpromenaden.

Kommunfullmäktiges beslut Kf 2011-04-07 § 31
Med hänvisning till ovanstående beslut i kommunstyrelsen anses medborgarförslaget behandlat.
________________________________________________________

Medborgarförslag om att flytta (rikta) webkameran för att synliggöra Rättvik bättre
Dnr 2010/691 000

Flytta eller sätt upp ett par kameror till riktade över Torget mot Fricks, där man kan se fontänen. En annan kamera bör riktas ut mot Långbryggan.

Gissar att den kamera som idag sitter i tornet på kommunhuset och är riktad mot rondellen har placerats där av bekvämlighetsskäl! Nuvarande kamera ger ingen bra reklam åt Rättvik - vem vill titta på bilar i en rondell??

Yttrande
Kanslichefen påtalar bland annat att webbkameran har placerats på samhällets högsta plats, där besökarna på kamerans sida kan se mest av Rättvik och rörelsen i samhället. Webbkameran visar trafik, tåg samt delar av Lerdal. Man ser även delar av Siljan med Rättviken, Helsingland och blånande berg i bakgrunden.

Där kameran nu sitter skymmer tallarna mellan samhäller och stranden både isberget och Långbryggan. Det går att placera en kamera på skorstenen på kommunhusets annex, men det kan då uppstå problem eftersom kameran inte får placeras så att personer som kommer med i bild kan identifieras.

Kanslichefen anser inte att kostnade för att flytta, alternativt sätta upp en kamera till, är motiverad i dagsläget.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2011-05-17 § 91

1. Medborgarförslaget avslås.

2. Uppdra till samhällsbyggnadsberedningen att se över andra alternativa placeringar för webbkameran, medförande kostnader samt syftet med kameran.

_______________________________________________________

Medborgarförslag om att tillåta vattenskoteråkning i hela Rättviks kommun med samma restriktioner som för båtar
Dnr 2010/388 82
Kommunen vill förbjuda vattenskoteråkning i hela Rättviks kommun. Det finns ett stort intresse för detta och jag anser det självklart ska vara tillåtet likt en båt.
En vattenskoter ska inte förväxlas med en så kallad Jetski då man med vattenskoter kan ta sig långa sträckor. Vattenskotern drar i förhållande till många båtar väldigt lite bränsle. Den går tystare än många båtar och har ingen propeller som virvlar runt och förstör.
"Jetbåtar" av samma tillverkare och samma motortyp är lagligt. Även fast det sitter dubbla motorer som spyr ut mer avgaser och låter mer. Den är dock över fem meter lång, logiskt???

Vattenskotern är en leksak och till för nöjesåkning. Och mig veterligen har vi inte många båtar i Rättvik som kör yrkestrafik, utan även här kan den jämföras med en båt. Motorcyklar är också till för nöjesåkning, låter mycket, förstör miljön och vissa missbrukar det. Men dock lagligt.

Se bilagor för att se tester. För den som inte vet vad en vattenskoter egentligen är ställer vi gärna upp så ni kan testa själva.

Mitt förslag är att man tillåter vattenskoteråkning i hela Rättviks kommun med samma restriktioner som för båtar.

Facebook: Vattenskoter & Jetski på Siljan, en självklarhet! 650 medlemmar

Yttranden
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar att Rättviks kommun saknar lämpliga områden för vattenskoteråkning som uppfyller kriterierna i förordningen om användning av vattenskoter. Förvaltningen påtalar i ett senare yttrande att med nuvarande lagstiftning som grund, är det svårt att hitta ett lämpligt område för vattenskoteråkning i kommunen.

Kanslichefen påtalar bl a att på Naturvårdsverkets hemsida anger man att det just nu är oklart hur reglerna i vattenskoterförordningen överensstämmer med gällande EU-regler. Det har lett till att inga ärenden om regelbrott har gått till domstol. Tillsvidare gäller ändå reglerna i Miljöbalken och Sjölagen; du som kör vattenskoter är ansvarig för att köra säkert och inte påverka miljön eller andra människor.

Kommunfullmäktiges beslut Kf 2011-12-15, § 129
- Med hänvisning till kanslichefens yttrande anses medborgarförslaget bifallet.
_______________________________________________________

Medborgarförslag om belysning vid återvinningscentralen i Ovanmyra
Dnr 2010/703 317

Borde inte vara så svårt då det finns el på reningsverket. Svårt att lämna skräp på höst och vinter, då det är mörkt tidigt. 

Yttrande
Kanslichefen påtalar att det är Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) som ansvarar för återvinningsstationerna runt om i Sverige. Diskussioner har förts med bensinstationen i Boda om att flytta tillbaka återvinningsstationen till bensinstationsområdet och de är villiga att upplåta mark för ändamålet. Kommunen avser kontakta FTI för att genomföra en flytt av återvinningsstationen.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2011-12-13 § 237
- Med hänvisning till yttrandet från kanslichefen anses medborgarförslaget behandlat.
_____________________________________________________ 

Medborgarförslag om grönområden i Rättvik
Dnr 2010/546 338

Rubriken är allmän och gäller alla grönområden i Rättvik, men det här förslaget gäller i första hand grönområdet mellan stängslet mot idrottsplatsen och Backavägen utmed Jarlstugeområdet. Det har tidigare glesats ut på tallar, så att växtligheten bland annat gräs nu frodas såväl sly av sälg och björk.

I samband med Classic Car Week-veckan gick en man och slog ner sly med röjsåg. Sedan har inget mer hänt. Ingen har städat undan den nedslagna slyn. Vad innebär det?
Jo, alla lokaler med slyfästen får fler och fler kvistar i hög. För varje år blir högen något större (plockepin) och det blir svårare och svårare att komma år årsskotten. Rotsystemet växer sig starkare, eftersom man hela tiden toppar årsskotten. 

Hur reagerar sälg? Ja, den breder ut sig i markplanet med årsskott och går inte att slyröja. De krypande skotten slår rot. Det går helt enkelt inte att få någon ordning på området, och det går absolut inte att gå där. Pinnar av avslagen sly sticker upp överallt och utgör snubbelrisk och skaderisk. 

Diskussionen kan gälla till vad vi ska ha grönområdena i Rättvik? Ska vi kunna använda dem, eller ska vi bara gå och titta på hur de missköts? Ska de skötas som en gallrad skog där varken människa eller djur kan gå utan att bryta benen av sig? Ska vi använda grönområdena till avverkningsskog, eftersom de sköts så?

Mitt förslag är att man en gång för alla går in med små maskiner och drar upp rötterna på det elände som inte ska vara där, och sedan kontinuerligt ser till att sly inte får fäste. 

Det fungerar inte att gå med röjsåg och lämna sälgstammar som är tre meter höga liggande på marken. Nästa år är de en meter, osv. Varje år skapar man mer plockepin. Man måste ta tag i problemet från grunden. Dra upp rötterna!

Folk och pengar till detta? Ja, det är väl den stora frågan, men det måste finnas lösningar. Projektanställning, miljöveckor i Rättvik - ut och städa, ungdomsarbete (plocka ris). Kommunen måste bidra till att ändra tänket i Rättvik. Om folk plockar ris och skräp, så måste kommunen ställa upp med hämtning. 

Kommunen måste ha en plan för grönområdena, och den planen skulle jag gärna vilja höra. 

Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar bland annat att man köper alla tjänster för skötsel av grönytor. Gräsklippning och skötsel av rabatter och träd köps in av kommunala fastighetsbolaget, medan röjnings-arbeten köps av privata entreprenörer. Tyvärr är de resurser som kan användas för dessa ändamål begränsade och prioriteringar måste ständigt göras. Kommunen klarar inte idag att hålla den grönsstruktur som anlades i samband med "Vackert Rättvik" i det skick som behövs.

En plan för underhåll och skötsel av grönområden saknas för närvarande, men en sådan skulle naturligtvis behövas. Några resurser för framtagande av en sådan plan finns dock inte för närvarande.

Kommunstyrelsens beslut Ks 2011-11-15 § 205 
1. Med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande avslås medborgarförslaget.
2. Uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en plan för underhåll och skötsel av grönytor.
__________________________________________________ 



 

Denna sida uppdaterades 2013-08-06 av Margareta Östberg