Gång och cykelväg från Utby och Tina Dnr 171/2004 312
Per Mårthans inkom 2004-08-13 med rubricerade medborgarförslag.
Bakgrund;
Rättviks Turistförening driver f.n. ett projekt ur FramtidsUtsikt Siljan som benämns
Sörbyggevandringar på Lerdalssluttningen o. Hedsåsberget
Projektet syftar till att utföra en s.k. Bird Eye- karta, en ”vacker akvarell karta” som beskriver bergets vackra betingelser och fantastiska möjligheter. ( Jmf Tällberg och Pistkartor i fjällen)
Projektet är lika mycket ett marknadsföringsprojekt för Byautveckling, såsom ett fysiskt kart-projekt. VANDRING är en stor möjlighet för expansion utanför ordinarie turistsäsonger! (bi-laga)
I vårt arbete med att hitta de lämpliga lederna att marknadsföra har vi noga förankrat ute i byarna. Underbara lösningar finns att nu sätta på pränt på karta och senare uppmärka! MEN det fattas kanske den ”fenomenalaste” dragningen. Att vandra efter Siljans strand, ner till Tina och över till Utby. Därefter upp i ravinen (Gruvorna) till Öfre Utby/Bäck och sedan svänga av mot Söderås eller åter ner mot sluttningen och åter till samhället genom Gärdebyn/Lerdal , måtte vara en färdväg som kommer att frälsa både ortsbor och turister!
Men det fattas alltså en bit mellan Båthamnen och anslutning till gamla banvallen från Utby ca: nedanför Gärdebygården!
Förslag:
Jag föreslår att man genast planerar och ombesörjer att en anslutningsväg för cykel- och gång-trafik upprättas mellan Båthamnen och anslutning till gamla banvallen från Utby!
Sträckan som skall ianspråktagas är obebyggd och förefaller mycket lämplig för ändamålet!
Mitt förslag bygger även på att dragningen sker nedanför Rv. 70 mot Siljan (norr om) och an-sluter till gångfållan vid Båthamnen. Annars missas den underbara friluftsvandringen precis vid stranden på banvallen och över järnvägsbron. För turisterna måtte detta vara den naturli-gaste vägen från Turistbyrå och Siljansbadets camping! ( De som sen vill in i samhället må mycket lämpligt kunna ta sig under Enåbroarna eller vid Långbryggan!)
Ytterligare PLUS!
Nyttjas denna sträckning så vinner man dubbla poäng! Förutom att nu Tinaborna erhåller en lämplig cykelväg in mot samhället, när gamla Tinavägen förlängs, så kommer Utby att erhålla detsamma!
I mina ögon är detta alltså en nödvändighet för att vandringsvägen nå Tina by! OBS! Vi kan nog konstatera att ”drömmar” om att få Tinabor och vandrare att gå upp till gamla Faluvägen ratas! Istället är idag vägkapningen så mentalt motbjudande, att man avstår både cykel och gångtrafik! Det är en realitet!
Genom att utföra denna sammanfogning, som säkert kräver förhållandevis ringa insatser, så kommer byarna Utby + Tina ( även Utanåker/Västgärde?) att mycket mer klart integreras och bli ett framtida Mecka för nyinflyttning och tillväxt! Alltså - 500 meters gång- o. cykel-väg skapar starkt tillväxt för kommunen!
Mitt förslag är; Gör en genomförandekalkyl av gång/cykelvägen nu inför Gärdebykorsets ombyggnad!
Bil: Kartskiss
-----------------------
Yttranden har inkommit från miljö- och plannämnden samt gata- park- och idrottsenheten.
”Miljö- och plannämnden ser det som en viktig och angelägen åtgärd att knyta ihop gång- och cykelstråk som leder in i Rättviks samhälle från omkringliggande byar. Det förefaller rimligt och angeläget att den utbyggnad av gång- och cykelstråk som vägverket planerar i anslutning till ombyggnaden av korsningen rv 70 rv 80 fullföljs i en utbyggnad av gång- och cykelväg in till Rättviks samhälle
Gång- och cykelvägen bör lokaliseras i direkt anslutning till riksväg 70. Frågan om den exakta utformningen och på vilken sida om riksvägen som gång- och cykelstråket skall byggas bör studeras närmare, hänsyn bör då
tas till den gång- och cykelpassage under rv 70 som vägverket planerar att bygga.”
Kommunfullmäktiges beslut 2005-02-01 KF § 3
Per Mårthans var närvarande och redogjorde för förslaget.
– Med hänvisning till inkomna yttranden anses medborgarförslaget behandlat.
Plogad skridskobana på Siljan, gärna i samverkan med Leksand och Mora Dnr. 234/2004 814
Långfärdsskridsko har under de senaste åren vunnit allt fler utövare över hela landet. Attraktionskraften för siljanskommunerna som besöksort skulle troligtvis öka märkbart om man kunde erbjuda säkra förhållanden vad gäller tillgång till åkbar is. Möjligheten för turistnäringen att utveckla sin verksamhet med säkra förhållanden långfärdsskridsko som innehåll bör vara goda. Kostnaden för det hela har vi ingen uppfattning om, men vi tror att det skulle vara en lönsam investering.
---------------------
Förslaget har remitterats till ungdoms- och fritidsnämnden som 2005-02-08, § 21, beslutade anta skrivelse från fritidschef Lars Björklund, enligt bilaga 2, som sitt yttrande.
Kommunfullmäktiges beslut Kf 2005-05-03 § 34
– Med hänvisning till ungdoms- och fritidsnämndens beslut anses medborgarförslaget bifallet.
Restaurering av kalkugnen vid Skålberget. Dnr 137/2004 84
Restaureringen av schaktugnen vid Skålberget i Glistjärn skulle innebära att den skulle kunna utgöra en viktig attraktion för turism, samt att den bevaras för framtiden.
Ugnen ligger i omdelebar närhet till tre andra viktiga attraktioner: naturreservatet Amtjärnsberget, fågelsjön Glistjärn och konsertarenan Dalhalla. Projektering för restaureringen bör utföras i samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet.Restaureringen sker sedan i samråd med bl a Dalarnas museum och undertecknad.
Det är mycket viktigt att detta sker snarast eftersom besökare kan skadas då ugnen är i dåligt skick.
------------------------
Yttranden har inkommit från kulturnämnden och samhällsbyggnadsenheten.
Kulturnämndens beslut
Tillstyrka förslaget. En restaurering av kalkugnen är mycket
angelägen.
Samhällsbygnadsenheten:
Den kalkugn som ägs och finns på kommunens mark har ett stort kulturhistoriskt värde och bör finnas kvar och åskådliggöra den kalkhantering som skett och fortfarande sker i vår bygd.
Kommunen har förvärvat den mark där tidiga brytningen skedde. Det innefattar Amtjärnsbrottet, Skålberget och Draggängarna (Dalhalla) som alla har fatt visst skydd och informationstavlor.
Kontakt har tagits med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet och förslag är att ett åtgärdsprogram upprättas för att skydda och göra information om kalkugnen.
Medborgarförslaget bör mynna ut i att skyddsåtgärder vidtages och att ett åtgärdsprogram upprättas av Länsstyrelsen. Medel för att bevara kalkugnen bör sökas från Länsstyrelsen och behandlas i kommunens investeringsbudget för 2006.
Till detta bör en samlad information ske för Skålberget och den historiska delen av kalkframställningen för att bättre åskådliggöra kalkhanteringen för besökare.
Kommunfullmäktiges beslut Kf 2005-05-03 § 33
– Med inkomna yttranden som grund får samhällsbyggnadsenheten i uppdrag att överlämna ärendet till finansutskottet.
– Medborgarförslaget anses därmed behandlat
Förslag om att en utredning görs om möjligheter att avgiftsbelägga ägare till sändarmaster och av dem som bedriver sändarverksamhet, enligt nedan. Dnr 133/2004 534
Bakgrund
3G-utbyggnaden kommer att bli omodern inom några år. De master som i dag sätt upp måste då rivas och marken återställas. Troligen har mastbolagen då försatts i konkurs för att på så sätt minska sina utgifter. Följden blir att kommunen får täcka dessa kostnader och det drabbar oss kommuninnevånare ekonomiskt.
Möjligheten att ta ut avgifter borde rymmas inom ramen för kommunalt självstyre. Kommunen bör gardera sig för dessa framtida utgifter genom att redan nu ta ut en avgift som täcker dessa kostnader, i synnerhet då ekonomin i dag är ansträngd i kommunen.
Den som äger masten är inte alltid den som bedriver verksamhet i masten, varför avgifterna måste täcka de kostnader som de var för sig ger upphov till.
Avgifter
* Avgiftsbelägga ägare av sändarmaster för att täcka kostnader för rivning och återställande av mark och tillfartsvägar m. m. Dessa medel bör fonderas till den dag verksamheten upphör och masten ska rivas. Ev. avkastning av fonden bör tillfalla kommunen.
* Vidare bör en avgift tas ut för att ersätta minskade fastighetsvärden för de som drabbas av att få
en mast i närmiljön.
* För den som bedriver verksamhet avseende icke joniserande mikrovågsstrålning från mast eller
annan byggnad, torde det vara möjligt för kommunen att ta ut en löpande avgift för att täcka de
kostnader kommunen har för utövandet av tillsyn enligt Miljöbalken kap. 26, samt enligt det
arbetsgivaransvar som görs gällande enligt EU-direktivet PE-CONS 3655/04 om
elektromagnetiska fält på arbetsplatser, som kommer att börja gälla om ca. tre år. Avgiften bör
baseras på avgiven utstrålad effekt i watt och ej antal sändare (se bilaga). Den utstrålade effekten
måste kontrolleras regelbundet.
* För den som bedriver verksamhet avseende icke joniserande mikrovågsstrålning bör en avgift
även tas ut för att täcka kostnader för ohälsa som drabbar kommuninnevånarna, i dag och på sikt,
så länge verksamheten inte bevisats vara ofarlig.
Summering:
Mastägare Avgift till rivningsfond
Mastägare Avgift för minskning av fastighetsvärde
Verksamhetsutövare Avgift för att täcka tillsynskostnader
Verksamhetsutövare Avgift för att täcka ohälsa.
Ovanstående är förslag på avgifter för att täcka kostnader som kan belasta kommunen för utbyggnaden av 3G. Jag antar att en utredning säkert kan finna på flera kostnader som bör tas med i beräkningen. Det bör även utredas om inte samma utgifter kan tas ut retroaktivt för GSM sändare/master.
Yrkande
Jag yrkar på att förslaget enl. ovan bifalles och att datum fastställs då utredningen ska vara klar, förslagsvis 1/10 -04
Till förslaget finns bifogat "Debatt- och informationsartikel om radiostrålning och hälsorisker, del 1".
http://www.2000taletsvetenskap.nu/mobil/kalleh1.htm
Artikeln på nätet är något kortare än den som är bifogad medborgarförslaget.
--------------------
Kommunfullmäktiges beslut Kf 2004-11-30 § 85
Kanslienehet får i uppdrag att utreda möjligheten att avgiftsbelägga ägare till sändarmaster. Därmed anses medborgarförslaget bifallet.
Belysning vid uppfarten till fastigheterna Björkallén 30, 32, 34 Boda kyrkby. Dnr 94/2004 317
Det är så mörkt när man kommer hem mörka höstkvällar och därför tycker vi att en lampa sätts upp på Bodahus som lyser upp uppfarten.
-----------------
Yttrande
Fastighetschef Jones Lena Hedberg meddelade i yttrande 2004-09-29 att kommunens fastighetsenhet kommer att se till att belysning blir ordnad för att lysa upp infarten till Björkallén 30-34.
Belysningen kommer att ordnas i samförstånd med hyresgästerna.
Kommunfullmäktiges beslut Kf 2004-11-30 § 83
-Med hänvisning till yttrande från fastighetchefens anses medborgarförslaget bifallet.
Angående ärendet Dal-Jerksskolans framtid. Dnr 79/2004 291
Vi är ganska många - ambitiös skolpersonal, föräldrar och barn på Dal-Jerksskolan — som protesterar mot "smygnedläggningen" som är på väg att hända av nämnda skolenhet.
1. Därför föreslår undertecknade: inför en arbetsgång i politiska ärenden som har stor återverkan för olika grupper av kommuninnevånare, där initiativ tas på ett
tidigt stadium, att informera berörda parter INNAN ett beslut fattas i frågan.
Se och lär av en grannkommun där stormöte ska hållas 2 år (!) i förväg innan en viktig förändring iscensätts inom skolvärlden.
Även om kommunpolitiker är folkvalda har de inte maktmonopol och borde inte få gå den simpla vägen: att informera först EFTERÅT sedan beslut redan fattats.
2. Om faktum ändå kvarstår, att nuvarande beslut ej går att backa på (att Dal-Jerksskolan ej får välkomna 6-åringar till hösten -04), fordrar vi som föräldrar att en MYCKET NOGGRANN utvärdering görs under våren -05 av hur utfallet har blivit av de alternativ för 6-årsverksamheten som återstår.
Dvs hur stora blev barngrupperna i F-klass på Nyhedsskolan lå 04/05?
Och hur stort är antalet barn uppe i Söderås skola i motsvarande årgång?
Vilket upprustningsbehov kommer det att finnas för befintliga lokaler där?
Vilka kommer de ekonomiska ramarna att vara i dessa besparingstider? m.m.
Sätt sedan denna utvädering i relation till att fortsatt skolverksamhet ska få bedrivas i Dal-Jerksskolans ändamålsenliga lokaler. Våga vara öppna för att ompröva vissa principbeslut.
Som seriösa politiker kan man ej på allvar mena att driva slogan "håll byskolorna vid liv" in absurdum. Inga stadsbor lockas hit till landsbygden på det betet: att makthavarna behandlar de nuvarande kommuninnevånarna och skattebetalarna med att köra över oss i viktiga frågor.
Skattebetalande kommuninnevånare och föräldrar till tre barn på Dal-Jerksskolan
--------------------------
Kommunfullmäktiges beslut Kf 2005-02-01 § 2
– Med hänvisning till yttrande från barn- och utbildningsnämnden anses medborgarförslaget behandlat.
Vägskylt uppsatt vid vår by Lisskog. Dnr 46/2004 31
Vi är 4 stycken i vårt hushåll, alltså 4 personer som står folkbokförda och bor permanent i Lisskog. Inget riktmärke finns överhuvudtaget. Dessutom finns det människor som vistas mycket i sina fritidshus i byn.
Ambulans, räddningtjänst, polis, taxi, hantverkare m m har svårt att hitta till vår by eftersom den inte syns från stora vägen mellan Övre Gärdsjö och Bjursås.
Vi vet att det är kommunens ansvar att se till att vi kommuninvånare ska känna oss trygga där vi bor, och som det är nu gör vi det inte.
Hela tiden åker vi för att möta upp för att t ex hantverkare ska hitta till oss, eller om bekanta ska hälsa på. Själv har jag lotsat ambulansen i telefonen en gång när vi behövde den.
Förslaget är att Rättviks kommun tar kontakt med Vägverket och ber dem sätta upp en skylt snarast för att vi ska känna oss trygga där vi bor.
--------------------
Yttrande
Thore Helsing, GPI-enheten meddelade i yttrande 2004-10-05 att en skylt till Lisskog nu är uppsatt av Vägverket.
Kommunfullmäktiges beslut Kf 2004-11-30 § 82
_ Med hänvisning till yttrande från GPI-enheten anses medborgarförslaget bifallet.
Överväg att göra Storgatan till s k gårdsgata den tid av året då den ej är gågata. Dnr 31/2004 31
Trafiken kommer då att ske på de gåendes villkor men hindrar inte att bilartrafikerar gatan. I samband med detta skulle även parkeringsplatserna vid ICA, Hemköp och COOP omformas till gårdsgator till fromma för fotgängare samtidigt som fordon fortfarande kan trafikera områdena.
--------------------
Yttranden
Följande yttranden angående gårdsgata har inkommit:
PRO Rättvik 2004-04-13, vidhåller att Storgatan skall vara kvar i sin nuvarande standard som gågata och ej göras om till gårdsgata
SPF Rättviksringen 2004-04-13, kan eventuellt tänka sig en försöks- verksamhet om hastigheten sänks till 20 km
RSMH-Nedansiljan 2004-04-14, stöder förslaget
HRF i Rättvik 2004-04-16, föreslår en provperiod innan förslaget godkänns p g a att många äldre och handikappade är rädda för att bli påkörda av cyklister, som använder sig av områden som enbart är till för gående.
Kommunchef Olle Nilsson 2004-05-03, påtalar bl a att begreppet gårdsgata finns reglerat i Förordningen om vägtrafikdefinitioner. En gårdsgata är en väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara gårdsgata och som är utmärkt med vägmärke för gårdsgata.
Under de senaste åren har kommuner i landet i viss utsträckning inrättat gårdsgator i centrala tätorter för att på så sätt få gång- trafikanter och fordon att samsas om gaturummet. Sådana exempel finns i Sölvesborg, Karlshamn, Gotland och Kristianstads kommuner.
Mot bakgrund av detta föreslår kommunchefen att kommunlednings- kontoret får i uppdrag att utreda frågan och återkomma med ett förslag till en varaktig lösning för nyttjandet av gaturummen i Rättviks centrum.
Kommunfullmäktiges beslut Kf 2004-09-07 § 62
1. Uppdra till kommunledningskontoret att utreda frågan om att göra Storgatan till gårdsgata och lämna förslag till en varaktig lösning för nyttjande av gaturummen i Rättviks centrum.
2. Medborgarförslaget anses därmed behandlat.
Reservation
Mot beslutet reserverade sig socialdemokraterna.
Angående grässkötseln och Rättviksfloran. Dnr 334/2003 33
Grässkötseln i Rättviks kommun sker ofta chablonmässigt med alltför stor enhet/enfald.
Detta gör ett sterilt intryck och utarmar den biologiska mångfalden. Kostnaden och miljöemissionerna skjuter i höjden.
Jag föreslår:
Att Rättviks kommun tar initiativ till en differentiering av gräsklippningen. Där det vilda får plats. Rundlingar och ovaler skapas av högre gräs kring hinder. (Även arbetsmiljön blir bättre). Vilda partier kan även skapas eller släppas fram på refuger och rondeller. Där mager lämplig mark föreligger. Låt den vilda vackra Rättviksfloran bli exponerad. Även i det centrala och offentliga rummet!
--------------------
Yttranden
Förelåg yttrande 2004-03-29 från miljö & plannämnden samt från GPI-enheten 2004-05-14. Miljö & plannämnden är positiv till förslaget, men kommer inte att ha möjlighet att lägga ner några större resurser för att planera detta. Kommer det däremot in konkreta förslag från allmänheten på lämpliga platser och åtgärder, är man positiv till att diskutera dessa. Frågan om drift och underhåll är viktig att beakta.
GPI-enheten tycker bl a att förslaget är intressant, men i dagsläget finns inga resurser för att vare sig planera eller utföra detta på ett mer konstruktivt sätt. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen - Med hänvisning till de inkomna yttrandena från miljö & plannämnden samt GPI-enheten avslås medborgarförslaget.
Kommunfullmäktiges beslut Kf 2004-09-07 §
-Med hänvisning till inkomna yttranden avslås medborgarförslaget.
Medborgarförslag om bidrag till anhörigvården. Dnr 328/2003 73
Undertecknade organisationer som aktivt verkat inom den särskilda som Anhörig 300 utgjort har tagit del av handling från Socialstyrelsen avseende fortsättning av projektet också under året 2004.
Vi citerar "Regering och Riksdag bedömer att det finns behov av att aktivt arbeta för att stöd för anhörigvården skall pågå också under de tre kommande åren. Regeringen, Landstingsföbundet och Svenska Kommunförbundet har därför slutit avtal om utvecklingsinsatser, Kommunerna svarar enligt utvecklingsavtalet för att anhöriga som vårdar långvarigt sjuka, äldre eller människor med funktionshinder skall erhålla stärkt stöd i enlighet med den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken. Staten ersätter kommun och landsting bl.a för en fortsatt utveckling av anhörigstödet genom en höjning av det generella statsbidraget under de kommande tre åren ". Slut citat. Rättviks kommun har i bidrag för år 2004 erhållit en miljon fyrahundrasextiotusen kronor( 1.460.000 ), vilka enligt önskemål skall gå till Primärvård, Psykvård samt äldrevård.
För att vi skall kunna driva vår verksamhet i enlighet med ovanstående äskar vi att kronor 50.000:- avsätts öronmärkta till vårt förfogande. Kontot bör hanteras av kommunens representant i referensgruppen.
Referensgruppen utför i dag på frivillig och för kommunen kostnadsfri basis en betydande insats för att avlasta den tunga börda anhörigvård innebär. Vårdmetoden innebär också en väsentlig kostnadsbesparing för såväl kommun som landsting. Vi anser det orimligt att kommunen drar sig undan det ansvar som egentligen åligger den vad gäller anhörigvård. Speciellt när det klart framgår att det utgår statligt bidrag för detta ändamål.
Konklusion och förslag:
Att kommunfullmäktige fattar beslut att kronor femtiotusen av det generella bidraget avsätts till referensgruppens förfogande.
PRO Rättvik, SPF Rättvik, Röda korset Rättvik, Diakonien Rättvik
---------------------
Kommunfullmäktiges beslut Kf 2004-06-08 § 47
-Med hänvisning till socialnämndens beslut anses medborgarförslaget behandlat.